Nyfikenheten driver på Usa-experten Frida Stranne
I rollen som Usa-expert är Frida Stranne van vid att röra sig i maktens korridorer och att ständigt ha en analytisk blick på världsläget. Själv hämtar hon kraft på landet utanför Halmstad, långt borta från bländade tv-kameror.
Att hon har bosatt sig på landet handlar inte bara om den vilsamma naturen och att hon kan gå i gummistövlar och hämta egna ägg hos hönsen.
– Jag tror inte att det är bra om alla som tycker och tänker i det offentliga samtalet befinner sig på samma plats. Man blir lätt en del av en intellektuell elit, en klubb av människor som tolkar världen. Jag tycker att det är viktigt att hålla en viss distans till det, säger hon.
Frida Stranne växte upp i ett arbetarhem i Halmstad, utan akademiska förebilder, men med en stark inre drivkraft. Hon var tidigt angelägen om att göra bra ifrån sig i skolan och att skaffa sig ett annat liv än det hon såg omkring sig.
– Jag ville framför allt se till att äga mitt eget liv men också våga drömma stort och inte begränsas. Jag var nyfiken på
världen utanför min bubbla.
En av hennes livs viktigaste vändpunkter var när hon redan som 19-åring blev mamma.
– Jag var väldigt ensam när jag växte upp, ensam inom mig. Att jag fick min dotter tidigt var inte ett problem utan en räddning, det gjorde att jag inte kände den där ensamhetskänslan längre.
Ganska snart blev hon själv forskarkollegorna Dag Blanck och Erik Åsard, samt Usa-journalisten Karin Henriksson. Drivkraft: ”Jag vill bidra till bred kunskapsspridning, också till människor som inte läser Washington Post eller Dagens Nyheter.” Familj: En dotter, en son, barnbarnet Alma och sin make.
med sin lilla dotter, men hon var ändå inställd på att lyckas med studierna och ha en akademisk karriär.
– Jag hade sett så många kvinnor under min uppväxt som var i beroendeställning till män, jag ville ha makt över mitt eget liv.
Nyfikenheten gjorde att hon studerade en lång rad ämnen på universitetet, men sina examina tog hon i statsvetenskap och internationella relationer.
– På universitetet fick jag möjlighet att sätta in saker i ett sammanhang och ständigt söka vidare efter mer komplexa svar. Det var en jättehäftig upplevelse.
Hur hamnade ditt fokus på USA?
– Det var en ren slump. När jag var nybliven doktorand 2002 planerade USA en invasion av Irak. Jag studerade freds- och konfliktstudier och var väldigt nyfiken på hur George W Bush legitimerade kriget och kunde få amerikanerna med sig på det, trots att Irak inte hade haft med 11 septemberattacken att göra.
Senare blev Frida gästforskare vid American University och bodde i Washington D.C. Genom kontakter fick hon möjlighet att träffa en mängd inflytelserika människor.
– Jag hade turen att tidigt lära känna en person som varit högt uppsatt inom Reagan-administrationen på 1980-talet och han hjälpte mig in i en rad olika nätverk.
Frida vill komma bakom det som syns vid första anblick, bortom de stora metropolerna. Sedan 2003 har hon årligen rest i USA och gjort flera fältstudier. Men att flytta dit har hon inget intresse av.
– Jag tycker det är oerhört viktigt att ha en distans till mitt studieområde. Jag är inte lika fascinerad av landet som många andra, utan är mest intresserad av att förstå hur samhället där fungerar och hur landet använder sin maktställning.
” Jag tror inte att det är bra om alla som tycker och tänker i det offentliga samtalet befinner sig på samma plats
Frida Stranne
Att hon skulle ta plats i tv, tidningar och radio var inte självklart och inget hon var van vid som forskare. Men inför Usa-valet 2012 fick hon en förfrågan om att börja skriva för Svenska Dagbladet.
2016 blev hon krönikör i Expressen. Som kvinnlig forskare tycker Frida att hon har en skyldighet att kliva fram eftersom det fortfarande är extremt ojämställt vad gäller forskare och experter i det offentliga samtalet.
– Men det har haft ett högt pris. Jag har tagit så mycket stryk. Som kvinna måste man vara dubbelt så bra och man måste tro på sig själv.
Förra året släpptes ”Supermakten: vad varje svensk bör veta om USA”, en bok hon skrev tillsammans med Dn-journalisten och Usa-korrespondenten Sanna Torén Björling. Arbetet gav blodad tand – i byrålådan ligger ett nästan färdigt manus som sätter kvinnors erfarenheter i fokus.
– Det handlar om att vara kvinna mitt i livet. Jag har reflekterat mycket över vad det har kostat mig att ta mig fram i en mansdominerad värld och samtidigt rodda allt annat i livet med de krav som finns på kvinnor på livets alla områden.
Citatet
”Min definition av ett fritt samhälle är ett samhälle där det är ofarligt att vara impopulär.” Adlai Stevenson, amerikansk politiker, 1900–1965.
I dag har Kristina och Kerstin namnsdag.
Kristina kommer från latinets Christiania som betyder kristen. Namnet fanns redan på runstenar och har alltid tillhört de mest populära. Kristina är nummer fyra bland Sveriges vanligaste tilltalsnamn för kvinnor. Omkring 277 000 bär namnet i olika stavningar (Kristina, Christina, Cristina), cirka 56 400 kallas så. Medelåldern för stavningen med k är 56 år. Kerstin är en form av Kristina. Namnet är känt i Sverige sedan 1530-talet, men stavades till en början Kierstin. Det var som mest populärt på 1940-talet. Numera är det nummer 17 bland Sveriges vanligaste tilltalsnamn för kvinnor. Cirka 82 000 bär namnet, omkring 47 600 kalllas så, med medelåldern 71 år.