Jan Höglund: Amerikansk reträtt 20 år efter 9/11 – utan fred
Efter attackerna den 11 september 2001 inledde USA kriget mot terrorismen. 20 år senare avslutas reträtten från Afghanistan och snart även från Irak. Bokslutet görs under fortsatta angrepp och stor osäkerhet.
Nästan 3 000 människor dog i självmordsattackerna när fyra passagerarplan flög in i World Trade Centers norra och södra tvillingtorn i New York, med 17 minuters mellanrum, försvarshögkvarteret Pentagon i Washington och havererade utanför Shanksville i Pennsylvania.
Kaparna tillhörde al-qaida, som var känd av polis och underrättelsetjänst, liksom dess ledare Usama bin Ladin. Terrordåden kunde ha förhindrats, men myndigheterna var dåligt samordnade och höll på sina revir. Det var en bitter lärdom av de utredningar som gjordes efteråt.
Usama bin Ladin befann sig i Afghanistan, under talibanernas beskydd. Han tilläts verka ostört medan de islamistiska extremisterna behärskade stora delar av landet. Medborgarna hölls som gisslan under en drakonisk tolkning av sharialagar med offentliga avrättningar och stympningar. Kvinnor och flickor hölls instängda i heltäckande slöjor i sina hem utan att få förvärvsarbeta eller gå i skola.
USA gick till militärt angrepp den 7 oktober 2001 och avslutar kriget, i varje fall i en mening, på dagen 20 år efter 9/11. De flesta trupperna har redan lämnat landet. Det gäller också för försvarsalliansen Nato och partnerländer som Sverige.
Priset för USA:S
längsta krig är högt. Ungefärliga siffror över döda är enligt nyhetsbyrån AP: närmare 2 500 amerikanska soldater, nästan 4 000 kontraktsanställda amerikaner, över 65 000 afghanska poliser och militärer, över 1 100 allierade soldater från
Nato och partnerländer (5 svenskar), omkring 48 000 afghanska civila och drygt 50 000 talibaner. Amerikanska skattebetalares kostnader räknas i tusentals miljarder dollar.
Har det varit
värt det? Under president Donald Trump träffade USA en uppgörelse med talibanerna om att dra sig ur om de inledde fredsförhandlingar med den afghanska regeringen. Joe Biden fullföljer avtalet och menar att krig inte kan pågå i evighet och att det inte går att bekämpa terrorismen på gårdagens arenor.
Men strider pågår oupphörligt. Talibanerna vinner terräng och utan den internationella militärhjälpen är det svårt att se hur regeringsstyrkorna ska kunna försvara sig. Oron blir inte mindre av att det är oklart vilket styre som talibanerna inför om de kommer till makten igen.
Chefen för USA:S centralkommando har gett order om flyganfall mot talibanerna och tänker fortsätta att göra det. Inte mycket tyder heller på att talibanerna och den afghanska regeringen ska komma överens i de samtal som pågår i Qatars huvudstad Doha. Regeringen införde ett månads nattliga utegångsförbud över nästan hela landet på lördagen i ett försök att stoppa talibanerna från att invadera städer.
Även från Irak planerar USA att ta hem huvuddelen av sina kvarvarande styrkor i år. Det väntas president Biden tillkännage när han träffar Iraks premiärminister Mustafa al-kadhim i Vita huset i dag, måndag.
Sedan invasionen 2003
har omkring 4 500 amerikanska soldater dött och över 30 000 skadats i Irak. Där, liksom i Afghanistan, hotas den sittande regimen av en väpnad kamp mellan olika fraktioner och sekteristiska grupper och även terrorangrepp från Is-celler. Ännu en självmordsbomb dödade minst 35 personer på en trång marknad i Bagdad förra måndagen.
Inför mötet med Biden är Mustafa
al-kadhim under växande press från shiamuslimska politiska grupper om en minskad amerikansk närvaro i landet. Han kommer att be om amerikansk utbildning och militär underrättelseinsamling, men vill ha en tidslinje för hemtagandet av USA:S stridsstyrkor.
Problemet är att amerikaner i Irak utsätts för attacker från milis med koppling till Iran. Det sker med raketer och robotar från marken eller drönare. USA svarar militärt och i januari förra året dödades den iranske generalen Qassem Soleimani i ett amerikanskt drönaranfall beordrat av Donald Trump. Det amerikanska försvarsdepartementet sade i ett uttalande:
”General Soleimani planerade attacker mot amerikanska diplomater och soldater i Irak och i regionen”.
De hoten kvarstår och även om Joe Biden vill avsluta krigsinsatserna, tar krigen inte slut.