Göteborgshistoria med underklassperspektiv
Hurula ”Ingen är kär i år och andra sånger” (Sony Music)
Norrbottningen Hurulas nya album är i mångt och mycket en Göteborgshistoria. Björn Olsson producerar och spelar gitarr. Kalle Gustafsson Jerneholm från The Soundtrack of Our Lives och numera Nationalteatern spelar bas. Bakom trummorna finns Lars ”Poplars” Malmros från Broder Daniel. Och det hörs, i alla fall bitvis. ”Se dig le” har en melodisk romantik som är typisk för Björn Olsson och dessutom ett slamrigt häng som påminner om Hästpojken (där ju Poplars också var med ett tag) men i viss mån även om BD.
Tidigare singeln ”Otrygg provanställning” skulle också kunna påminna om något från Hästpojken, om man inte bara satt och nynnade så hårt på U2:s ”Sunday Bloody Sunday”. Det är ett snyggt snabblån, det får man ge Hurula. Det finns mer att hämta i just den låten, men också i bland annat inledande ”Våldsam busshållplats”. Och det är Hurulas sätt att länka ihop 2022 med både 1972 och 1986. Den svenska proggen och postpunken samsas fint i Hurulas musik. När han på resten av skivan adderar inslag från ett brittiskt 90-tal och gitarrdånet och socialrealismen från Glasvegas debutalbum från 2008 gör han något som ingen annan gör. Vem skulle ens komma på den tanken? Men Hurula har tagit den platsen sedan länge. Han gör det bra, till och med när han nödrimmar. Robert Hurula sjunger en hel del om kärlek, som alla gör, men han ansluter sig också till traditionen av svensk diskbänksrealism och förortsskildringar så som den skrevs av alla från Ulf Dageby till Joakim Thåström, Sven Wernström och Peter Birro. Det är underklassperspektiv, sånger från en utsatt plats. Socialt, ekonomiskt och inte minst när det gäller ohälsotalen.
Man kan sjunga och skriva om klass på olika sätt. Numera är det i första hand hiphopen som skildrar förorten, eller de utsatta områdena. Det är bra att de rösterna hörs men vi har också en debatt om det, som bekant. Låt oss lägga den åt sidan just nu och konstatera att Hurula i sina texter tillför en annan blick, andra sätt att uttrycka sig. Om man lyssnar på hans röst och dessutom på hiphopens röster kan man nog lära sig lite om vårt land bortom slentrianskrivna medelklass-skildringar som tv-serien ”Vi vi villa”.