Avgående chef tror på ett mer jämställt försvar
"Det finns en öppenhet att prata – utan att den som påtalar något ovälkommet ska känna sig utstött.
Annelie Vesterholm
När Annelie Vesterholm blev chef för FMTS bröt hon ny mark genom att bli den första kvinnliga förbandschefen i Halmstad på 112 år. Nu ersätts hon av en man – men spår att det blir mer uppblandat på chefsfronten om fem–sex år. – Man ska komma ihåg att det tar 30 år att få fram överstar och armén dröjde länge med att ta in tjejer, säger hon.
När överste Annelie Vesterholm tog över chefskapet för Försvarsmaktens tekniska skola i augusti 2018 hade förbanden i Halmstad dittills haft 56 olika manliga chefer. – Jag var med i arméns först kull där tjejer fick göra värnplikten, så det har varit tunt med kvinnor på min nivå. Men tittar man under mig här på FMTS så har jag en kvinnlig bataljonschef, en kvinnlig kompanichef och en kvinnlig utbildningschef – så jag tror på en mer blandad framtid, säger hon till HP i samband med chefsbytet. Hon går nu vidare till Högkvarteret i Stockholm, som logistikchef vid insatsstaben.
Vesterholm tillträdde som chef i Halmstad precis efter att metoodebatten rasat som värst och då 1 768 kvinnor inom Försvarsmakten skrivit under uppropet #givaktochbitihop. – Centralt tog Försvarsmakten frågan på stort allvar i arbetet med vår värdegrund och genom att inrätta projektgruppen UOB, Utredningsstöd ovälkommet beteende, säger hon nu. – Lokalt skapade vi tillsammans med räddningstjänsten, kommunen och länsstyrelsen ett gendercoachprogram. Även om vårt arbete begränsats av pandemin har vi jobbat hårt. – Det handlar inte om att vi är i hamn och har löst alla problem, men det finns numera en helt annan öppenhet inför att prata om de här frågorna – utan att den som påtalar något ovälkommet ska behöva känna sig utstött. Vesterholm menar också att detta bidragit till att FMTS under vårens värnpliktskongress utsågs av Pliktrådet till Sveriges bästa förband att göra lumpen på.
Ny chef blir nu Anders von Sydow, som lämnade Halmstad 2019, där han då var chef för utbildningsenheten vid FMTS. – Samma år som den första Top Gun-filmen hade premiär, 1986, stod vi ett gäng nyutnämnda fänrikar uppställda på den här fotbollsplanen på dåvarande F14. Lagom till den andra Top Gun känns det som att jag, likt filmens Maverick, ges möjligheten att återvända till ”the best of the best”, förklarade han i sitt tal till personalen. Sedan han var här senast har han först tjänstgjort som ställföreträdande chef vid Skaraborgs flygflottilj, F 7, och därefter vid flygstaben – där han arbetat med att förstärka flygbasernas förmåga inom flygvapnet. – Ju mer Försvarsmakten nu växer när försvarsbudgeten ska upp i tvåprocentsmålet, desto fler utbildningsplatser behövs på alla de kurser som anordnas på FMTS. Som gammal Halmstadbo vet jag att förutsättningarna att ta emot fler här är fina, säger överste von Sydow till HP.
I dagsläget har FMTS 1 300 anställda, varav 1050 är civilanställda. Omkring 800 av dessa är utspridda på olika markverkstäder på mer än 20 skilda orter i landet. Antalet värnpliktiga är just nu bara 60, men om några år ska det handla om 300 per år.
Hur stor anledning har Halmstadborna att känna oro över Rysslands tal om kärnvapen, med tanke på att vi skulle kunna vara ett förstahandsmål sett till koncentrationen av försvarsanläggningar här?
– Jag har noterat Rysslands maktspråk som alla andra, men jag är mer orolig för cyberattacker för att sabotera eller åstadkomma otillbörlig påverkan, säger Anders von Sydow.
Kan du som tittat på hur flygvapnet ska sprida ut sina resurser på olika baser i krigstid säga om det kan bli aktuellt att väcka liv i Byholmabasen öster om Simlångsdalen igen?
– Det tåget har gått. Vad jag förstår knäcktes landningsbanan när miljontals stockar staplades där efter stormen Gudrun. Då är det mer aktuellt att använda civila flygplatser som den i Halmstad.
Det pratas mycket om att den förlusttyngda flygplatsen i Halmstad är så viktig för er verksamhet, men skulle ni kunna tänka er att vara med och delfinansiera olika satsningar på den?
– Det skulle i så fall vara en fråga för totalförsvaret eftersom den är så avgörande för landets beredskap.
Vilka är de viktigaste lärdomarna du har dragit av kriget i Ukraina?
– Att den dåliga moralen hos de ryska styrkorna är förödande. Vi har nu sett vilken oerhörd betydelse motivationen har för ukrainarna och att den faktorn gör att man kan stå emot en numerärt överlägsen anfallare.