Hotet ökar – ny studie delar in spioner i fem kategorier
Antalet spionfall i Sverige och Europa har tredubblats sedan Ryssland annekterade Krimhalvön 2014. Fallen fortsätter att öka och problemet kommer sannolikt att kvarstå över en längre tid. Men vem är den typiske spionen, hur värvas hen och är spionlivet lika glamoröst som på film? – Det kan vara ganska vanliga individer som befinner sig i en turbulent fas i livet, säger forskningsledaren Michael Jonsson.
En ny studie som Totalförsvarets forskningsinstitut har publicerat visar att Ryssland ligger bakom den stora majoriteten av spionfall och att spioneriet mot Sverige och Europa har ökat de senaste åren.
– Det är ett resultat av det försämrade geopolitiska läget i Europa över tid, vilket leder till mer spionage. Det är sannolikt att det kommer att kvarstå över ganska lång tid, dels i relation till Ryssland, men också till Kina, säger Michael Jonsson, forskningsledare på FOI.
Michael Jonsson har tillsammans med analytikern Jakob Gustafsson identifierat 62 individer som var misstänkta för spionage i Europa under 2010 till 2021, varav 42 av dem hittills dömts för det. 13 stycken inväntar rättegång för närvarande. rekryterar spionerna kartlägger ofta målpersonen och bygger gradvis upp en relation genom att använda sig av smicker och pengar – men i vissa fall även hot och tvång. Målpersonen beskrivs ofta som sårbara för den typen av tillvägagångssätt.
– Litteraturen visar att det ofta handlar om människor med dålig ekonomi, ett privatliv som är i oordning eller att man känner sig förfördelad på jobbet. Det kan vara ganska vanliga individer som befinner sig i en turbulent fas i livet och blir sårbara för det, säger han.
Livsstilskriminella
I studien delas spionerna in i fem olika kategorier: livsstilskriminella, insiders, byråkrater, influencers och tekniker. De livsstilskriminella är i många fall smugglare som rör sig över gränserna, har dubbla medborgarskap och som senare kan komma att bli tvångsrekryterade.
– De hotas med fängelsestraff för exempelvis smuggling om de inte är villiga att samarbeta. Studien visar att de ofta är mycket yngre, sämre utbildade och förmodligen bidrar med mindre värdefulla underrättelser.
Insidern
Den så kallade insidern uppges ofta vara en tidigare anställd inom försvarsmakter eller underrättelsetjänster. De flesta som rekryteras är ofta äldre och uppges ha kommit en bit i karriären.
– Några av dem kanske inte var nöjda över att karriären inte gick som de tänkt, att de inte fick den befordran de hade hoppats på. Här kan det finnas ett inslag av besvikelse.
Insidern uppges vara extra värdefull för underrättelseofficeren.
– De har oftast lagt mer pengar och i vissa fall flera år på att rekrytera dessa. Man är mån om att skydda dem.
Byråkraten, influencern och teknikern
Byråkraten och teknikern beskrivs som högutbildade experter som kan bidra med information inom olika områden som sedan kan användas för militära ändamål.
– Det är personer som kan besitta känslig information. Dessa personer har ofta först försökts rekryteras genom konsultkontrakt och därefter har det gradvis eskalerat mer åt spionage.
Målpersonerna kan exempelvis erbjudas pengar för att skriva geopolitiska analyser och hålla i föredrag i Ryssland eller Kina. På plats kan man sedan utsättas för utpressning eller hot som gör att man till sist går med på det.
En svensk spion som nyligen uppmärksammats i media är den så kallade Volvospionen som dömdes till tre års fängelse för att spionera åt den ryska underrättelsetjänsten.
– Han tillhör gruppen tekniska experter och konsulter som har spetskunskap som kan vara av intresse. Han är en av bara tre personer som har rekryterats av den ryska federationens yttre säkerhetstjänst (SVR).
Influencern uppges ha en koppling till Ryssland och har ofta varit självmarkerade som ryssvänlig och därefter rekryterats in i spionage, enligt Jonsson.
I filmer målas livet som spion oftast upp som glamoröst, men Michael Jonsson uppger att det är få spioner som faktiskt lever det livet.
– Det är bara insiders som får gå på fina restauranger, resa utomlands, bo på dyra hotell och får bättre betalt. Det finns ett korn av sanning för just den lilla gruppen, men inte för övriga, skulle jag säga.
Vidare förklarar Jonsson att spionerna tjänar förhållandevis lite i relation till de stora riskerna som tas. Han tar upp ett exempel om en militär som arbetade som spion i över 25 år och fick totalt 300 000 euro fördelat över åren, den enskilt största ersättning som identifierades i studien.
– Pengar finns med där, men jag skulle ha svårt att argumentera för att det räcker som motiv. Det slutar oftast förr eller senare med att man avslöjas, blir av med sitt jobb eller hamnar i fängelse. Det finns sällan ett lyckligt slut för en spion.
” Det är bara insiders som får gå på fina restauranger, resa utomlands, bo på dyra hotell och får bättre betalt.