Fakta: Australien – från kolberoende till grön våg
Australien har länge halkat efter de globala klimatsatsningarna sedan landet, som styrdes av en liberal-konservativ regering i nästan ett decennium satsade hårt på sina fossila energikällor.
Efter det federala valet i maj 2022 har miljön och ett föränderligt klimat dock blivit en av de viktigaste valfrågorna där styrande vänsterinriktade Labor har satt utsläppsminskningar med 43 procent till 2030 (från 2005 års nivåer). Landet ska vara klimatneutralt 20 år senare, till 2050.
Problemet har hittills delvis varit att Australiens största exporter är fossila källor som kol och gas, och inget parti förutom Greens vill se en utfasning av den exporten.
Men vinden har vänt och nu satsas det på många projekt, som även inkluderar export av vätgas och solenergi genom batterier till länder som Indonesien och Singapore inom de närmaste åren.
Samtidigt storsatsas det på solpaneler på australiensiska hem, där omkring en tredjedel redan har installerade paneler. Queensland satsar på 22 gigawatt inom förnybara energikällor inom tio år, vilket är åtta gånger den nuvarande nivån.
Övergången i delstaten innebär att 100 000 nya arbetstillfällen ska skapas till 2040, de flesta i regionala Queensland, när kolkraftverken stängs ner och arbetare får jobbgarantier inom industrier som till exempel vätgas. han är grundare av elfordonsladdaren Tritium, och han säger vidare att när marknaden går över till hundra procent förnybara energikällor så krävs också nya lösningar.
– Väte är en perfekt molekyl för att lagra förnybar energi på lång sikt eftersom det enkelt kan lagras till låg kostnad med hjälp av grön teknik som sol- och vind, säger Paul.
Brisbanes gröna övergång syns överallt i staden, där cykelbanor och gångbanor tar över nya ytor. Brisbaneborna, som spenderar mycket tid längs, eller på, floden kommer inom kort att få ta del av sammanlagt fyra gröna broar som håller på att byggas. De ingår i den nya stadsbilden där gående- och cyklister prioriteras och som utesluter biltrafik.
En av de gröna broarna håller på att byggas vid Kangaroo Point i södra Brisbane, i närheten av en katamaranstation. Snart kommer eldrivna katamaraner svepa under en bro som delas av cyklister och fotgängare.
– Brisbane växer så det knakar, säger en ung man som joggar förbi och snabbt stannar till för att ta en titt på bygget av den nya bron.
– Det vi ser nu är en grön och hållbar utveckling.
Återvinning. I insändaren ”Hem och rutinerna för soptömning” den 26/12 ställer Christer H en rad frågor kring sophantering. En fråga rör bytet av sopbilar från sidlastare till baklastare och varför det ska ge bättre sopsortering och ändrat beteende hos kund. Svaret är att vi får bättre koll på de sopor som kommer in eftersom personalen på baklastaren lättare ser om fel sopor slängs i tunnan för brännbart.
Många skulle bli förvånade över vad som faktiskt slängs i den vanliga soptunnan. Allt från elektronik, bilbatterier och cykeldäck till bildelar, färgburkar, tryckluftsbehållare och annat som självklart inte ska brännas. Fel sopor in i pannorna kostar HEM, kommunen och i slutändan kunderna stora pengar varje år så där finns ett gemensamt intresse av förbättring.
Efter förebild från bland annat Falkenberg har HEM infört ett system där vi direkt vid tömning meddelar kunden om vi uppmärksammar fel sopor i tunnan. Redan efter ett påpekande ser vi nu positiva förbättringar. Så visst ger det resultat.
Att baklastaren kräver två personer vid tömning kan tyckas fördyrande men som den gamla visan säger så ”tar man igen på gungorna vad man förlorar på karusellen”. Felsorterade sopor innebär, som jag nämnde, en väldigt stora kostnader bland annat i form av förslitningar på pannorna i kraftvärmeverket och i hanteringen i sorteringsanläggningen. Att få kunden att göra rätt från början medför också att mer material går till återvinning vilket sparar värdefulla resurser.
Så till den gröna matavfallspåsen som 2023 ska tillverkas av livsmedelsklassad plast i stället för återvunnen. Den här förändringen genomför avfallsbranschen för att möta kraven för biogödsel som är den värdefulla restprodukt vi får från matavfallet efter biogasproduktionen.
Sett till kretsloppet är biogödseln en stor vinst då den ersätter konstgödsel. Men ska lantbrukarna använda biogödseln måste den klara kraven för att spridas utan fossila rester på åkrarna. Att jobba för en bättre miljö och klimat är allas ansvar. Vi anser att även Halmstad ska spela en självklar roll i det arbetet och vill tacka alla som tar den uppgiften på allvar i sin vardag.