Nuvarande krisen inte den värsta – men oklart hur länge den varar
Svenska folket deppar över sin försämrade ekonomi mer än någonsin. Den yngre generationen har aldrig upplevt en kris med rusande inflation, räntor som höjs gång på gång, skyhöga elräkningar och fallande bostadspriser. – Kruxet är att vi inte vet med säkerhet att detta bara är tillfälligt, säger nationalekonomen Andreas Bergh. Så hur ska man egentligen stå ut, när man vet att krisen kan vara i flera år till?
Så går ett år. I fjol vid den här tiden härjade fortfarande omikron, men livet tuffade på och de flesta började se ljuset i pandemitunneln och drömma om framtiden.
Det hade varit goda år i närmare ett årtionde och allting hade pekat uppåt, framåt. Det var tämligen gott om jobb, stabila inkomster, låg inflation, hög konsumtion och kraftigt ökade bostadspriser.
Sedan invaderade Ryssland Ukraina, och det mesta slutade vara ljust, glatt och trevligt, vilket började märkas ordentligt efter sommaren 2022.
Inflationen var den högsta sedan 1990-talet, över tio procent, och matkostnaderna skyhöga. Riksbanken höjde styrräntan i flera omgångar för att bromsa inflationen, vilket drabbade alla hushåll med höga bolån. Fler räntehöjningar väntas under kommande året. Och enligt Swedbanks prognos är inte räntesänkningar aktuella förrän 2024.
Och när räntan går upp faller bostadspriserna. I fjol föll priserna på bostadsrätter och villor med 13 procent i Göteborg, enligt Valueguard.
Gasen slutade att flöda från de ryska kranarna och energipriserna drog iväg i hela Europa, och gav de värsta elräkningar hushållen sett i modern tid.
Som lök på laxen rasade Stockholmsbörsen med över 25 procent och svenskarnas totala fondförmögenhet minskade med 884 miljarder kronor.
Alla ökade utgifter sammantaget har lett till att våra plånböcker har gröpts ur och att köpkraften minskat kraftigt.
Enligt Handelsbankens prognos kommer den fortsatt höga inflationen 2023 göra att ett genomsnittshushåll får ungefär 35 000 kronor i förlorad köpkraft under året.
Så här sitter vi nu och kurar skymning i våra kyliga, mörklagda hem och deppar över att allt bara verkar gå bakåt och nedåt efter nära ett år med dystra ekonominyheter.
Enligt Konjunkturinstitutets, KI, mätning av svenskars framtidstro i oktober har den aldrig varit så låg som nu.
Men finns det fog för det?
– På lång sikt finns det nästan aldrig det, men på kort sikt finns det skäl att vara orolig och på sin vakt. Osäkerheten är väldigt stor just nu, framför allt kring hur långvarig den nuvarande problematiska situationen kommer att bli, säger Andreas Bergh, nationalekonom och välfärdsforskare på Institutet för näringslivsforskning.
För vissa kommer den här ekonomiska krisen att bli tuff, men om den är tillfällig behöver den inte bli en katastrof, konstaterar han.
– Kruxet är att vi inte vet med säkerhet att detta bara är tillfälligt, och med stor sannolikhet kommer det att se ut ungefär likadant om ett år.
Enligt KI:S prognos kommer Sverige
gå igenom en lågkonjunktur 2023–2025 då företag och hushåll kommer att sättas under stor press. BNP kommer att vara i botten på kurvan i år med minus en procent, enligt KI. Under lågkonjunkturen förväntas inflationen och räntorna falla gradvis, och konjunkturen förbättras. Men enligt alla prognoser kommer arbetslösheten att öka.
– Kriget i Ukraina ser ut att dra ut på tiden, och problemen på elmarknaden tar tid att lösa. Vad politiker gör är bara kortsiktigt plåster på såren, och jag tror att det finns skäl att vara orolig att detta håller i sig ett tag, säger Andreas Bergh.
För äldre generationer är den här krisen inte deras första rodeo, de har varit med om ekonomiska kriser förr och kan ha en viss ekonomisk och mental beredskap. Men hur ska generationen i 30-årsåldern som inte inte varit med om krisande ekonomi och lågkonjunktur tidigare, som sitter med stora bostadslån och ser sina besparingar krympa ihop, hantera läget?
– Man har två val. Antingen kan man lägga sig ner och gråta och låta dig själv drunkna i en vattenpöl. Eller så reser man sig upp och gör så gott man kan. Det är de två valen alla de som nu upplever att det är jobbigt har. Sedan har jag all respekt för dem som har det svårt, för det beror inte bara på dem själva utan tyvärr olyckliga omständigheter, säger författaren Cristofer Andersson, som skrivit flera böcker om börspsykologi och vårt förhållande till pengar.
Det har inte varit klokt att belåna sig upp till öronen och gå in med alla pengar man har på börsen eller i bostäder, konstaterar han.
– Det säger ju sig självt att nollräntor inte varar för evigt. Men man ska inte klanka ner på den som har gjort det. Vad som är viktigt nu är att ta ett steg tillbaka och få lite perspektiv, och se över vad man kan påverka och hur man kan göra det. Och det man inte kan påverka får man acceptera, även man man tycker att det är jobbigt. Varför lägga tid och energi på något du inte kan påverka? säger Cristofer Andersson.
Bästa sättet att ta kontrollen och påverka sin ekonomi är att se över sin konsumtion, sitt sparande och sina räntor, och se om man kan förhandla om dem.
Och för den som kan, öka sitt sparande. Men i fjol var det många aktiesparare som blev brända på börsen, inte minst yngre. Unga Aktiesparare förlorade nära tio procent av sina medlemmar.
– Det är inte nu man ska lämna börsen. Tvärtom är det nu man verkligen ska träna och lära sig och söka information av människor som faktiskt kan något och inte haka på influencers bara för att de har x antal följare. Om du inte vet hur du ska göra, börja spara i billiga indexfonder. Fortsätt med det månad efter månad och läs på och lär, innan du successivt kan börja investera i aktier, säger Cristofer Andersson.
"Det som är intressant med kriser är att man själv får fundera och prioritera vad som är viktigast för mig. Och där är vi olika.
Ulrika Holmberg forskare, Centrum för konsumtionsforskning
Att läget är så illa som det är beror på att det finansiella systemet är dopat sedan lång tid tillbaka, när centralbanker avvärjt den ena krisen efter den andra genom att pumpa in mer pengar i systemet och sänka räntor. Nu går inte det längre.
– Ekonomin blev dopad redan i samband med finanskrisen 2008, och det fortsatte in under pandemin. Nu försöker centralbankerna vänja av patienten från beroende av stimulerande medel. Det är inte roligt och det gör mentalt ont, säger Cristofer Andersson och fortsätter:
– Nu försöker man bygga en sund ekonomi som bygger på faktiska pengar. Pengar har varit gratis i över tio år, och det funkar inte i längden. Förr eller senare ska notan på restaurangen betalas, säger han.
Med mycket mindre pengar kvar på kontot varje månad, jämfört med i fjol, krymper också möjligheterna för lyx och livets goda.
När elkostnaderna, inflationen och räntehöjningarna började slå igenom i höstas smällde folk igen plånböckerna och började att hålla i pengarna och konsumtionen förväntas växa svagt under 2023, visar Konsumtionsrapporten för 2022.
– När det är oroliga tider blir man försiktig som konsument. Man skjuter gärna upp lite större investeringar och kostnader som att köpa
ny bil eller att renovera huset, när det känns riskabelt att dra på sig nya lån, säger Ulrika Holmberg, forskare på Centrum för konsumtionsforskning på Göteborgs universitet.
Inflationen stökade till konsumtionen under 2022, men den slog väldigt olika för olika grupper.
– Det som är intressant med kriser är att man själv får fundera och prioritera vad som är viktigast för mig. Och där är vi olika, för vi kommer inte att sluta med en viss typ av konsumtion bara för att det blir ekonomiskt kärvare. Vi vet att det händer saker med boendekostnader och energipriser, men det betyder inte att alla slutar att köpa kläder, gå på restaurang eller att resa. För några är det jätteviktigt och då prioriterar man det, säger Ulrika Holmberg.
Däremot visar Konsumtionsrapporten att vi köper mindre mängd mat och mer på kampanj.
– Vi köper annan mat och gör mer hälsosamma val, och vi äter lite mindre rött kött för att det är för dyrt och gör en förskjutning mot mer vegetarisk kost. Det liknar lite mer som vi åt förr, säger Ulrika Holmberg.
Däremot köper vi inte hem mat digitalt lika mycket som vi gjorde under pandemin, livsmedelshandeln över nätet är nu nere på fyra procent.
– Det man inte tycker är superviktigt vill man inte betala för, och i en krissituation när man måste vända på slantarna går de dyrare alternativen bort, säger Ulrika Holmberg.
Inflationen fick livsmedel att rusa 20 procent i snitt i fjol, enligt Konsumentverket. Även om inflationen kommer att dämpas framöver, innebär inte det att matpriserna kommer att falla – bara att prisökningstakten kommer att mattas av. De högre priserna blir kvar.
Kriser behöver inte bara vara av ondo. När man måste hålla i pengarna och prioritera om, kommer det att påverka ens inställning.
Enligt Christofer Andersson kommer det att ge människor ett starkare psyke och sundare syn på vad pengar är. Han menar att det kan att få oss att välja bort möjligheten att skjuta upp betalningar, exempelvis genom att handla på faktura med tjänster som Klarna.
– Betala-sen-generationen är nog körd nu. Oavsett om du betalar nu eller senare, så är det du som betalar. Och det finns inga gratisluncher, säger Cristofer Andersson.
Det är lätt att tro att den här krisen och lågkonjunkturen är det värsta som någonsin har hänt. Så är inte fallet. Den här krisen kommer först på tredje plats i modern tid, och den är spådd att bli kortvarig.
– Den här krisen påminner mycket om 70-talskrisen, med inflation i hela västvärlden, oljeprischock och energikris, samtidigt som det var strukturomvandling som märktes inte minst i Malmö och i Göteborg där varvsindustrin blev utkonkurrerad. Den krisen var jobbig. Den här kommer inte att bli lika svår, men betydligt jobbigare än finanskrisen 2008, säger Andreas Bergh.
Värstingen bland ekonomiska kriser var 1990-talets helsvenska fastighets- och finanskris då över en halv miljon svenskar förlorade jobben. Det började med att fastighetsbubblan sprack och sedan drog med sig bankerna i fallet. Som värst var bolåneräntan uppe i 24 procent 1992, och bostadspriserna rasade med 40 procent.
– Krisen blev djup och chockartad eftersom 80-talets slut hade varit en sådan enorm överhettning. Fallet blev brant. Jag tror ingen kris varit så plötslig som den. Däremot visste man ungefär vad krisen berodde på och vad man var tvungen att göra. Det var förvisso skitjobbigt politiskt att genomföra det, men det var på den tiden det fanns två block som kunde prata med varandra och reda ut situationen. Men det var fallande inkomster flera år i streck och kraftigt ökad arbetslöshet. Det var priset man fick betala, säger Andreas Bergh.
De tuffa reformerna som gjordes på 1990-talet gjorde att Sverige hade en mer robust ekonomi och bättre utgångsläge än väldigt många andra länder när finanskrisen slog till 2008-2009. Den krisen slog svårt mot exportindustrin i Västsverige, Skåne och Småland. I Göteborg förlorade tusentals Volvoanställda förlorade jobben, och underleverantörer gick i konkurs.
Men vi överlevde den krisen. Också.