Stora utmaningar för vinnaren av Turkiets ödesval
Det turkiska valet har beskrivits som ett ödesval. Oavsett utgång är nästa styres stora uppgift att kicka i gång ekonomin.
Ytterligare fem år med president Recep Tayyip Erdogan och hans parti AKP eller en nystart med utmanaren Kemal Kiliçdaroglu, partiet CHP och Nationella alliansen? Oavsett vem som röstas fram i Turkiet kommer landets ledning att ställas inför hårda prövningar de kommande åren.
Här är sju frågor som avgör Turkiets framtid:
Ekonomin
I oktober låg Turkiets inflation på 85 procent. Den har minskat något sedan dess men tillsammans med en lågt värderad valuta, höga livsmedelspriser och än högre boendekostnader har inflationen sänkt den turkiska befolkningens levnadsstandard. Även skolavgifterna, som är mycket viktiga för den medelklass som ofta stöttat Erdogan, har gått genom taket. Ekonomiska reformer kommer att behövas, inte minst att få ned inflationen och öka utländska investeringar.
Oppositionen har planer för ekonomin, men även sittande presidenten Erdogan kommer att behöva genomföra åtgärder, förr eller senare.
Korruptionen
Mycket av den försämrade ekonomin kan skyllas på utbredd korruption, krediter till privata banker och kompispolitik – något som blivit värre under Erdogans år vid makten, enligt oppositionen. Frågan har även samband med hanteringen av årets jordbävningskatastrof, som för många turkar sätter fingret på hur illa det är ställt.
Efterdyningarna av jordbävningen
Den svåra jordbävningen östra Turkiet i februari gjorde miljontals människor hemlösa, vilket märks i hela Turkiet. Många, ingen vet hur många, har flytt området och bor hos släktingar eller i tillfälliga bostäder i städerna västerut. Regeringen har fått skarp kritik för sin hantering av situationen och återuppbyggnaden väntas ta många år. Utbredd korruption anses ligga bakom att många hus rasade. Få har ställts till svars för detta.
Flyktingsituationen
I de jordbävningsdrabbade områdena bor även miljontals syriska flyktingar, som kommit till landet sedan kriget bröt ut. Flyktingarnas närvaro märks även i västra och centrala Turkiet. De har varit en het valfråga, flera partiet har lovat att få dem att återvända.
Väst eller öst?
Turkiet har under president Erdogan rört sig österut, från Europa och EU och mot såväl Ryssland som Mellanöstern. Vid omval lär Erdogan fortsätta försöka medla mellan Ryssland och väst. Om oppositionen vinner har de sagt att de ska återknyta banden till EU, om än inte närma sig ett medlemskap.
Lokalvalen 2024
Valsegraren kommer att behöva ta tag i den krisande ekonomin. Men det gäller att inte gå för hårt fram med de nödvändiga reformerna. Turkiet håller lokalval i april nästa år och alla åtgärder som kortsiktigt försämrar invånarnas ekonomi riskerar att fälla regeringspartierna då.
Nato och Sverige
Sveriges ansökan till försvarsalliansen Nato och Turkiets veto mot denna är inte en fråga som hamnat högt i den turkiska valrörelsen. Men den allians som vinner måste diskutera ämnet med såväl Nato som USA. Erdogan har inte aviserat exakt hur han tänker göra efter valet, men det är inte troligt att han fortsätter stoppa ett svenskt medlemskap efter det att den svenska terroristlagstiftningen träder i kraft den 1 juni. Oppositionen kommer med största sannolikhet att godkänna Sverige.