HD prövar om rättegångsfel begicks vid Snippadomen
Halmstad:
Högsta domstolen kommer att pröva om hovrätten i Göteborg gjorde fel i det så kallade Snippamålet. HD tittar just nu inte på själva skuldfrågan, utan om rätten borde ha medverkat bättre till att en alternativ gärning prövades.
I Riksåklagarens överklagan till Högsta domstolen, HD, påpekades att gärningsbeskrivningen i målet ”även gör det möjligt att döma för brottet grovt sexuellt övergrepp mot barn.”
Och genom att det inte skedde anser Riksåklagaren att hovrätten har gjort sig skyldig till ett rättegångsfel.
HD har nu meddelat prövningstillstånd ”i en delfråga” och förklarar att det handlar om att i första hand utreda om det begicks ett rättegångsfel i fråga om ”prövning av alternativa brottsrubriceringar och lagrum inom ramen för gärningsbeskrivningen.”
HD tar alltså inte upp själva skuldfrågan och påpekar att målet i övrigt har förklarats vilande ”i avvaktan på hur Högsta domstolen bedömer frågan om rättegångsfel.” När våldtäktsmålet avgjordes i hovrätten angav åklagaren Eva-lotta Swahn en viss gärningsbeskrivning och att det var straffbestämmelsen våldtäkt mot barn som skulle användas.
Efter sin prövning kom hovrätten fram till att bevisningen inte var tillräcklig för att döma den tilltalade för det brottet. Hovrätten pekade på att åklagaren inte hade yrkat ansvar för något annat brott. Den tilltalade skulle därför frikännas.
Men ursprungligen fanns det ett invävt alternativyrkande, men efter en diskussion under förhandlingen i hovrätten valde Eva-lotta Swahn att dra tillbaka det.
När BP frågade henne om den saken efter den friande domen beskrev hon att ”det stör henne” eftersom hovrätten också påpekade nogsamt i den friande domen att hon inte hade något alternativyrkande vid sidan om yrkandet om att den misstänkte skulle dömas för våldtäkt.
Kärnpunkten i det som nu sker är att hovrätten har rätt att döma för andra brott om gärningsbeskrivningen innehåller sådana ingredienser, vilket alltså Riksåklagaren angett, men måste då lyfta frågan under förhandlingen. Det skedde inte.
För att Högsta domstolen ska få pröva ett överklagande krävs att det finns ett behov av att Högsta domstolen ger svar på oklarheter i lagstiftningen eller hur den ska tilllämpas i vissa typfall. Ett prövningstillstånd kan begränsas till en viss fråga i målet där det finns behov av vägledning. Utöver det får Högsta domstolen pröva ett överklagande om det finns synnerliga skäl. Detta gäller framför allt resningssituationer eller där en domstol har begått ett grovt fel när den handlagt målet. Det beskrivs som ”en säkerhetsventil som ska användas i rena undantagssituationer”.