De fick inbrott på juldagen – tjuvarna lurade larmet
Tjuvarna passade på när Jens-kristian och Cecilia var bortresta. På juldagskvällen tog de sig in genom fönstret och sökte igenom huset efter värdesaker – utan att larmet gick. – Det blir ju en falsk trygghet om det går att manipulera larmen, säger Jens-kristian. – Det handlar om kunskapen hos de som gör inbrotten, konstaterar polisen Stefan Gustafsson.
Julhelgerna är inte bara en tid för gemenskap, glögg och klappar. För när folk reser bort för att fira så ser inbrottstjuvar ökade möjligheter att slå till. Statistiken för den gångna julhelgen är inte sammanställd än, men erfarenheten säger att antalet inbrott ökar i samband med ledigheter, konstaterar polisens presstalesman Stefan Gustafsson.
– Folk som begår inbrott är ju medvetna om att många hem står tomma eftersom folk åker till släkt och vänner. Det är likadant på semestrar när folk reser mer, säger han.
Några som kan vittna om det är Jens-kristian Sögaard och Cecilia Vallinder. De bor i en villa i Kålltorp i Göteborg, men åkte till Danmark för att hälsa på släkt över julhelgen. Där nåddes de under juldagskvällen av det chockerande beskedet: Det har varit inbrott i ert hem. Och då var det ändå inte helt obebott.
– Vi har en hyresgäst som bor på vinden. Hon hade kommit hem sent på kvällen och sett att alla skåpluckor och lådor var öppna i hela bostaden. De hade tagit sig in genom ett fönster, och det var verkligen kliniskt gjort. Två märken från en kofot bara. De visste exakt vad de gjorde, säger Jens-kristian.
Tjuvarna hade letat igenom huset och bland annat hittat en dator, kontanter och smycken som de plockat med sig. De hade gått systematiskt tillväga och gått från rum till rum utan att stöka ner.
– Mitt i den här känslan att vi är förbannade och känner oss kränkta så kan man också vara tacksam över att de inte förstörde något, säger Jens-kristian. Exakt hur stora värden de blivit av med vet de inte. Smyckena var arvegods från Cecilias faster, med stort emotionellt värde.
– Jag hade spridit ut dem i huset, men de hittade det mesta, säger hon.
Sedan de kommit hem från Danmark
har de försökt dokumentera och ta bilder för att kunna få ersättning från försäkringsbolaget. Men de har även funderat på vad de egentligen kunde gjort annorlunda. För trots att de hade sin sons bil på uppfarten, och trots att de hade ett fungerande larm installerat så slog tjuvarna till – och kunde länsa huset utan att larmet gick.
– Larmbolaget har varit här och testat, och det funkar som det ska. Vilket ju egentligen är ännu mer oroväckande. För då har de förmodligen kunnat manipulera larmet på något vis, säger Jens-kristian och fortsätter:
– Man ifrågasätter ju nyttan med att ha ett larm över huvud taget. Det blir ju en falsk trygghet om det går att manipulera dem.
Stefan Gustafsson är presstalesperson hos polisen. Han konstaterar att larm kan ha en avskräckande effekt men att det inte utgör någon garanti för att slippa inbrott, och att det finns tjuvar som lärt sig att kringgå larmsystemen. Det kan exempelvis handla om att de skärmar av kroppen med isolerande material som gör att rörelsedetektorer inte reagerar – eller att använda sändare som stör ut larmsignalen.
– Det finns människor som kan manipulera allt. Det handlar om kunskapen hos de som gör inbrotten, deras förmåga att ta sig förbi, säger han.
Jens-kristian och Cecilia gick häromdagen ut med en varning för inbrottstjuvar på en Facebooksida för boende i Kålltorp. Kort därpå hörde en granne som råkat ut för samma sak av sig. Nu har de bestämt sig för att tillsammans försöka öka tryggheten i området genom grannsamverkan. Ett initiativ som också lovordas av polisen.
– Det är nog det mest verkningsfulla, ja. Och det behöver egentligen inte vara organiserat. Det handlar om att ha så pass god kontakt med grannarna att man går över och säger att ”nu kommer vi åka bort i tre dagar”, säger Stefan Gustafsson.
Vad kan man som granne göra då?
– Man ska se till att brevlådor inte blir överfulla. Och någon kanske kan köra in med bilen någon gång emellanåt. Nu är det ju dessutom snö, vilket kan vara behjälpligt för de som sysslar med inbrott, för de
BILD: JONAS LINDSTEDT
ser att ingen varit på uppfarten. Så man ska göra vad man kan för att det inte ska se tomt ut. De som begår inbrott undersöker ju förutsättningarna för att begå inbrottet.
Cecilia Vallinder konstaterar att utbytet med grannar ibland är högst begränsat – inte minst under de kalla vintermånaderna.
– Så mycket sker ju digitalt, och man pratar inte så mycket med varandra. Det blir lätt att man bara går in och stänger dörren om sig. Men vi behöver ju varandra, säger hon.
För henne innebar de första dagarna efter inbrottet ett fokuserat arbete på att försöka reda ut vad som fattades. Och att försöka förstå varför inte larmet löste ut. Hon säger att hon gick in ett ”praktiskt mode” där känslorna inte riktigt fick plats.
– Det höll i sig ett par dagar. Men på kvällen den 30:e blev jag fruktansvärt ledsen. Jag tyckte det kändes så otäckt att någon tillåtit sig att ta sig in här. Och man vill ju kunna få känna sig trygg när man har ett larm, säger hon.