Britt-marie Mattsson: Utrikespolitiken har blivit president Bidens huvudvärk
Analys
Utrikespolitiken har blivit Joe Bidens huvudvärk. Attacken mot en amerikansk bas i Jordanien kommer att vedergällas. Men svaret får inte leda till att USA dras djupare in i konflikterna i Mellanöstern.
Joe Biden reagerade till synes samlat på att en drönare kunnat spränga ett logement där tre dog och över ett tjugotal skadades. Presidenten sänkte huvudet för en tyst minut, men sade sedan att svaret på angreppet kommer att ske på en plats och vid en tidpunkt som passar USA. Från amerikansk sida är angriparen redan identifierad som en Iran-stödd grupp, vilken är dock oklart. Utrikesminister Antony Blinken höll samma lågmälda ton som Biden när han kommenterade attacken.
Men från republikansk sida kom omedelbart högljudda krav på en kraftig vedergällning. Donald
Trump kallade Joe Biden för svag och hävdade att ett tredje världskrig är i annalkande med Biden som president. Mest radikal är den Trumplojale senatorn Lindsey Graham som anser att USA omedelbart ska slå till mot Irans huvudstad Teheran.
Det finns ingenting som tyder på att Bidenadministrationen tänker lägga fingrarna emellan. Men ett militärt svar får samtidigt inte leda till att en redan allvarlig konflikt i Mellanöstern eskalerar.
Iran stöder Hamas som angrep Israel den 7 oktober 2023, vilket ledde till fullskaligt krig när Israel gick in militärt i Hamaskontrollerade Gaza. USA stödjer Israel men är samtidigt djupt involverat i ett intensivt diplomatiskt arbete för ett tillfälligt eldupphör och för att förmå Hamas att släppa den israeliska gisslan.
En rad olika terrorstämplade grupper i regionen – vid sidan av Hamas och Hizbollah i Libanon – backas också upp av Iran. Det gäller främst huthirebellerna i Jemen som
under senare tid attackerat fartyg i Röda Havet på väg mot Suezkanalen. Huthis aktioner mot den internationella sjöfarten har i sin tur lett till att allt fler fraktfartyg undviker den snabbare rutten och i stället väljer den längre runt Sydafrikas Godahoppsudde. USA har gjort flera raketanfall mot olika huthifästen.
Iran uppfattas av USA som en huvudfiende i regionen alltsedan iranska revolutionsgardister tog den amerikanska ambassadpersonalen i Teheran som gisslan 1979. Dramat påverkade presidentvalet i USA 1980. Jimmy Carter, som sökte omval, försvagades och förlorade mot Ronald Reagan. Gisslan släpptes i Teheran samma minut som Reagan svor presidenteden i Washington i januari 1981.
Det har dock funnits försök till upptiningar av förbindelserna mellan USA och Iran, och president Barack Obama – med Joe Biden som vicepresident – var tongivande i försöken att förmå Iran att avstå från utveckling av kärnvapen i utbyte mot normaliserade förbindelser med framförallt USA men även EU. Diplomatin avbröts abrupt av Donald Trump när han blev president, och den har inte återupptagits.
Joe Biden är medveten om hur ett felaktigt steg – eller en insats som missuppfattas – kan sätta hela regionen i brand. Han väger därför de olika alternativen mot varandra för hur attacken mot basen i Jordanien ska vedergällas. Det mesta tyder på flera olika insatser som kan innefatta både missiler mot Iran-stödda gruppers baser och riktade attacker mot högt uppsatta personer i Iran och andra länder.
Den amerikanska kaotiska reträtten från Afghanistan har kostat Joe Biden mycket i utrikespolitiskt anseende, trots att beslutet om återtåget beslutades av hans företrädare Donald Trump. Biden har inte råd med ytterligare ett misslyckande mitt under den redan inflammerade valkampanjen.