Rättrådiga råttor rakker
Senare forskning har visat att råttor och möss tänker mer på andra än sig själva!
Bara de mest intelligenta av jordens djur visar empati. Schimpanser, elefanter och kråkor kan alla sätta sig in i andras problem, och numera vet vi att detta även gäller råttor och möss. Forskarna har kartlagt hur empatiska dessa små gnagare är med hjälp av olika laboratorieexperiment. Resultaten är inget annat än förbluffande.
Råttor bryr sig så mycket om sina kompisar att de låter en frestande belöning vänta för att rädda varandra. Två råttor placerades i en bur där den ena fick springa omkring fritt medan den andra fick sitta i ett rör som bara kunde öppnas från utsidan. Den första råttan började snart visa upp tecken på stress över att kompisen satt instängd. Efter flera försök lyckades den till slut räkna ut hur den skulle göra för att öppna röret och släppa ut den andra råttan i den stora buren. I flera påföljande experiment släpper den första råttan ut den andra råttan ur röret innan den gör något annat trots att den bjuds på frestelser som chokladbitar. Istället för att mumsa i sig chokladen fixar den ut sin kompis och så delar de på godiset.
Det här visar att råttor känner en empati som kan jämföras med människans, och dessutom utmanar det Darwins teori om att endast den starkaste överlever. Man skulle kanske kunna tro att det rent evolutionsmässigt vore mest ändamålsenligt för djuret att behålla all mat själv, men det verkar faktiskt som att råttor är lika måna om andras trygghet som de är om sin egen. Empati är i sig själv en fördel med tankle på överlevnaden. Att ta hand om varandra skapar social samhörighet, och forskarna lutar alltmer åt att viljan att hjälpa varandra är genetiskt betingat hos råttor.
Länge trodde man att råttor var intelligentare än möss, men det kan också vara fel. Möss kan ta beslut i samma grad som råttor och kan tränas upp på samma sätt.
«Den första råttan släpper ut den andra råttan innan den gör något annat trots att den bjuds på frestelser som chokladbitar. Istället för att mumsa i sig chokladen fixar den ut sin kompis och så delar de på godiset.»
Möss visar upp en liknande empati för andra, men det verkar som att de i första hand hjälper släktingar och nära vänner. Studier har dessutom visat att möss är mer känsliga för smärta när de har fått se sina nära vänner blivit påförda obehag av mildare slag. När de har sett sina vänner uttrycka negativa känslor har de själva börjat fokusera på smärta, ett beteende som blir allt starkare ju längre tid mössen tillbringar tillsammans. För att kunna känna igen smärta hos andra måste de kunna uppfatta visuella tecken, och både möss och råttor kan därför troligtvis känna igen ansiktsuttryck som visar smärta.
Gnagare visar upp flera tecken på djurintelligens. I över hundra år har man undersökt dessa djur i forskningslaboratorier, och råttor har visat sig ha förbluffande färdigheter när det gäller uppmärksamhet, minne och matematiskt tänkande. Det är väl känt att laboratorieråttor är bra på att memorera labyrinter, och sättet de orienterar sig på är minst sagt fascinerande. Gnagarna använder morrhåren när de ska undersöka föremål och hinder på samma sätt som vi använder fingertopparna. Det nätliknande mönstret av folliklar i gnagarnas ansikten avspeglas i hjärnan. Varje hårstrå korresponderar med sitt eget område i hjärnan och tillsammans bildar morrhåren och hjärnan en tredimensionell bild av råttans omgivning. Morrhåren rör sig snabbt fram och tillbaka och kartlägger de hinder som råttan ska ta sig förbi på något sätt. Varje gång ett känselhår träffar en yta skickas informationen längs nervbanorna till hjärnan, precis som när vi rör vid något med nervändarna i våra fingertoppar. Experiment har visat att känselhåren är så känsliga att en råtta kan märka skillnad på grovt och fint sandpapper bara genom att beröra dem med morrhåren.
Men en råtta kan använda minnet till mer än att hitta rätt i en labyrint. Episodiskt minne innebär en förmåga att komma ihåg enskilda händelser och att kunna plocka fram dessa minnen när man vill. Kort sagt är det skillnaden mellan «Detta ser bekant ut» och «Här var jag förra torsdagen». Råttor kan minnas åtminstone 30 sådana händelser och plocka fram dem för att lösa komplicerade uppgifter. En studie gick ut på att få råttor att känna igen olika dofter, som banan, basilika och jordgubbar. Nya dofter introducerades på olika platser i laboratoriet, och när råttorna kom tillbaka till sin egen bur skulle de identifiera den «nya» doften de nyss hade presenterats för. Råttorna klarade till och med att minnas spelreglerna under längre tidsperioder, trots att forskarna försökt att förvirra dem.
På grund av att de är så intelligenta är gnagare verkligen fantastiska sällskapsdjur. De reagerar på sitt namn, är lätta att träna och de knyter starka band till sin människofamilj. Råttor är sociala djur och bör inte vara den enda råttan i familjen. Alla råttor behöver minst en vän, både för sällskaps skull och för att få mental stimulans. Inte alla människor gillar tanken på att ha råttor i huset, men ett så intelligent och empatiskt djur förtjänar i alla händelser respekt i stället för avsky.
«Det är väl känt att laboratorieråttor är bra på att memorera labyrinter, och sättet de orienterar sig på är minst sagt fascinerande»