Harligt Hemma special - Sommar
DET SURRAR I TRÄDGÅRDEN
Anneli Lönn har fyra bikupor i sin trädgård i Nacka. Både hon och grannarna har fått en bättre skörd av frukt och bär tack vare de flitiga pollinerarna. Dessutom har Anneli hittills fått mer än hundra kilo honung – och en hobby hon brinner för.
Bina i kuporna på tomten ger Anneli både honung och blomsterprakt
Anneli böjer sig över en grönmålad bikupa och tar av locket. Sakta och försiktigt lyfter hon upp en ram med hundratals bin på den perfekt formade vaxkakan. – Hör du vad det surrar, det låter ju så mysigt. Kolla hur söta de är, de har päls och är lite klumpiga. Gulligast är de när de hämtat pollen och är så tungt lastade att de nästan inte kan flyga rakt, säger Anneli.
Vi står högst upp på en kuperad villatomt i Nacka utanför Stockholm. Här bor bina och precis nedanför ligger familjen Lönns gula trähus och skyddade uteplats i söderläge.
I huset bor Anneli och hennes man med tre barn. De hade just flyttat in när hon av nyfikenhet köpte en bok om bin.
– Jag läste den som en spänningsroman! Nästan allt med de här märkliga insekterna är spännande. Till exempel att ett arbetsbi och en drottning kommer från samma ägg och att det bara är maten de får som gör att de blir olika.
Boken ledde till en kurs i biodling och Anneli var fast. Hon fick en mentor från den lokala biodlarföreningen och började med att låna en kupa. I dag, tre år senare, har hon fyra surrande lådor på tomten. Varje bisamhälle kan ha runt 50 000 bin så det är många som delar på utrymmet.
– Bina stör väldigt lite, de är bara intresserade av blommor. Men sen är de lite klantiga så om du ställer kuporna så att de är i vägen där man vistas kommer de flyga på dig, säger Anneli.
ANNELI LÖNN Ålder: 40. Bor: I en villa i Nacka med en 1000 kvm kuperad tomt. Gör: Jobbar med management och IT, bloggare och tv-kock.
BINA GÖR ETT JÄTTEJOBB som är helt nödvändigt för oss människor. En tredjedel av all mat vi äter har
pollinerats av bin eller humlor. De vilda bina i Sverige är starkt hotade men för tambina ser det ljusare ut. Intresset för biodling ökar, och allra mest bland kvinnor.
Annelis kupor står med ingångarna riktade mot den egna tomten för att undvika att störa grannarna. Bemötandet från området har mest varit positivt.
– Några tycker att det är roligt för att de pollinerar så det blir vackert i trädgårdarna och mer frukt och
bär. Någon granne tyckte att det var äckligt med bin, men sen fick hon smaka på honungen och då ändrade hon sig.
UNGEFÄR 15 KILO HONUNG per år blir det från varje kupa i Annelis trädgård. Honungen äter hon och familjen upp själva, eller så ger hon bort eller säljer till kollegor och bekanta. Bina gör att skörden av bär och frukt blir bra, men för henne är biodlingen mer av en trivselfaktor.
– Jag tycker att det är hemtrevligt när det surrar i rabatten. Jag planterar växter som drar till sig bin och fjärilar för jag tycker att det är trevligt att titta på dem.
Mest tid lägger Anneli ned på bina i maj och juni. Då hon ägnar ungefär tre till fyra timmar i veckan åt att sköta kuporna. I augusti är det en del pyssel med att skörda honung och förbereda för vintern. Trots bitvis mycket jobb trivs Anneli med sin nya bisyssla.
– Mitt arbete är teoretiskt och jag har hela mitt liv jobbat med sådant som inte syns. Det här är en motvikt, det är långsamt och fysiskt. Dessutom är det i samklang med naturen.