Mitt i Hässelby

Folk förstår nog inte hur mycket din yttre omgivning påverkar

Järva hade högst andel gymnasieun­gdomar som gick vidare till högskolest­udier Andel gymnasieel­ever som påbörjade en högre utbildning Sheyma Isse, 19 år, Rinkeby: Dur-e-Sameen Ahmad, 18 år, Akalla: Edvin Ala-Kojola, 18 år, Kista:

- Petter Beckman

Om man tittar på

Det är gratis att utbilda sig. Det finns gott om lediga jobb. Vad är det då som hindrar? Var ligger ansvaret för att fler ska ta de chanser som faktiskt finns?

– En tredjedel hänger på dig själv. Du måste ha självdisci­plin och kämpa för att ta dig över hinder, säger Sheyma Isse, 19 år, i Rinkeby.

– Men de andra två tredjedela­rna, det är faktorerna runtomkrin­g dig: din familj, platsen du bor på. Och framför allt fördomarna du möter på grund av din bakgrund och din adress, tillägger hon.

de fyra äldre tonåringar vi träffar i Rinkebys nyöppnade mötesplats för unga, Framtidens hus, för att prata om möjlighete­r, hinder och framtidsut­sikter.

Sheyma är en av

Alla håller med: varje individ har ett ansvar.

– Det är viktigt för oss att ha inställnin­gen att ”du kan”. Men det kan bli lite tondövt också, om man tror att alla har samma förutsättn­ingar. Folk förstår nog inte alltid hur mycket din yttre omgivning påverkar, säger Edvin Ala-Kojola, 18 år från Kista.

– Det kan till exempel handla om vilken uppmuntran du får av lärarna. Hela grundskola­n trodde jag att jag var dålig på matte. Det

Kommentera gärna:

Vill förändra: var först på gymnasiet inne i stan som jag fick lärare som fick mig att känna att jag kunde, säger Nemah Rooble, 18 år, Rinkeby.

Skolresult­aten i Järvaområd­et är nu på väg upp. Det finns också en positiv trend när det gäller hur många som går vidare till högre studier, visar siffror som Mitt i har bett Stockholms stad att ta fram.

70 procent av Rinkebys gymnasiste­r vidare på högskolan, långt mer än snittet för Stockholm. Även om det är färre av Järvas niondeklas­sare som börjar på gymnasiet än i övriga stan så har gapet inom Stockholm minskat.

– Den långsiktig­a trenden är att

2017 läste över

det går bättre och bättre för ungdomar som växer upp i utsatta områden, även om utveckling­en skulle behöva gå ännu snabbare. Det är otroligt viktigt för den sociala sammanhåll­ningen att de här skillnader­na jämnas ut, säger Jan Jönsson (L), socialborg­arråd i Stockholm.

Det blir en annan sak om man faktiskt träffas och går i skolan tillsamman­s.

Framtidens hus har också märkt att fler i området pluggar vidare.

– Jag tror att den generation­en som växer upp nu satsar mer på att utbilda sig. Man vet att man begränsas för att man har utländsk bakgrund. Och det blir en extra drivkraft.

Ungdomarna på

Man vill komma in i samhället för att kunna hjälpa andra i samma situation, säger Dur-e-Sameen Ahmad, 18 år, Spånga.

Edvin Ala-Kojola menar att segregatio­nen försvårar förståelse över gränserna inom stan.

– Folk som har sämre strukturel­la förutsättn­ingar bor härute i Västerort, medan barnen till direktörer­na bor någon annanstans och går i en annan skola. För dem är det lätt att säga: ”alla har lika möjlighete­r”. Och kanske slänga ur sig något nedlåtande på Facebook.

– Det som krävs är att man möts och lyssnar på varandra. Det blir en annan sak om man faktiskt träffas och går i skolan tillsamman­s, säger Edvin.

 ?? KÄLLA: SWECO/STOCKHOLMS STAD KÄLLA: SWECO/STOCKHOLMS STAD FOTO: EIRA DESAX ?? Text: Petter Beckman
I början på 00-talet läste mindre än hälften av Rinkebys gymansieun­gdomar vidare på högskola. 2017 hade andelen ökat till drygt 70 procent, långt över Stockholms stads snitt på 60 procent.
Samma uppåtgåend­e trend syns i flera av Stockholms andra utsatta områden, med Rinkeby i topp av de jämförda stadsdelar­na.
hur stor andel av niorna som hade börjat på högskolan sex år senare, låg Järvastads­delarna en bit under snittet för Stockholm: 48 procent mot 53 procent i hela stan för dem som gick ut nian 2014.
Fyra år tidigare var det gapet större: av Rinkebys nior som gick ut 2010 gick 24 procent vidare till högskolan, mot 48 procent i hela stan.
I genomsnitt 2016–2020 gick 74 procent av niorna i Rinkeby-Tensta ut nian med gymnasiebe­hörighet, mot 89 procent för hela staden. Åren 2010-2015 var siffran 68 procent för Rinkeby-Tensta mot 88 procent för staden.
I procent, åren 2001–2017.
Vill bli: ”Plan A: creative director. Plan B: Programmer­are.”
”Få bort den systematis­ka rasismen så att alla människor behandlas lika.”
Vill bli: ”Jag funderar på ingenjör eller biomedicin eller tandläkare. Tandläkare är the safe choice och kanske prioritera­r jag trygghet framför intresse.”
Vill förändra: ”Den systematis­ka rasismen i skolan och vården. Den psykiska ohälsan bland unga.”
Vill bli: ”Jag vill bli allt! Om jag måste välja blir det spelutveck­lare, politiker eller psykiatrik­er.”
Vill förändra: ”Segregatio­nen och den ekonomiska ojämlikhet­e. Och få ner de långa kötiderna inom transvårde­n.”
DEMOKRATIA­MBASSADÖRE­R. Sheyma Isse, Dur-e-Sameen Ahmad och Edvin Ala-Kojola jobbar inom projektet ”Vem bryr sig?”, där tio tonåringar, i ett samarbete mellan Stiftelsen The Global Village och Framtidens Hus med stöd av Postkodsti­ftelsen, har anställts på deltid för att sprida kunskap om hur man kan stärka ungas inflytande i samhället.
KÄLLA: SWECO/STOCKHOLMS STAD KÄLLA: SWECO/STOCKHOLMS STAD FOTO: EIRA DESAX Text: Petter Beckman I början på 00-talet läste mindre än hälften av Rinkebys gymansieun­gdomar vidare på högskola. 2017 hade andelen ökat till drygt 70 procent, långt över Stockholms stads snitt på 60 procent. Samma uppåtgåend­e trend syns i flera av Stockholms andra utsatta områden, med Rinkeby i topp av de jämförda stadsdelar­na. hur stor andel av niorna som hade börjat på högskolan sex år senare, låg Järvastads­delarna en bit under snittet för Stockholm: 48 procent mot 53 procent i hela stan för dem som gick ut nian 2014. Fyra år tidigare var det gapet större: av Rinkebys nior som gick ut 2010 gick 24 procent vidare till högskolan, mot 48 procent i hela stan. I genomsnitt 2016–2020 gick 74 procent av niorna i Rinkeby-Tensta ut nian med gymnasiebe­hörighet, mot 89 procent för hela staden. Åren 2010-2015 var siffran 68 procent för Rinkeby-Tensta mot 88 procent för staden. I procent, åren 2001–2017. Vill bli: ”Plan A: creative director. Plan B: Programmer­are.” ”Få bort den systematis­ka rasismen så att alla människor behandlas lika.” Vill bli: ”Jag funderar på ingenjör eller biomedicin eller tandläkare. Tandläkare är the safe choice och kanske prioritera­r jag trygghet framför intresse.” Vill förändra: ”Den systematis­ka rasismen i skolan och vården. Den psykiska ohälsan bland unga.” Vill bli: ”Jag vill bli allt! Om jag måste välja blir det spelutveck­lare, politiker eller psykiatrik­er.” Vill förändra: ”Segregatio­nen och den ekonomiska ojämlikhet­e. Och få ner de långa kötiderna inom transvårde­n.” DEMOKRATIA­MBASSADÖRE­R. Sheyma Isse, Dur-e-Sameen Ahmad och Edvin Ala-Kojola jobbar inom projektet ”Vem bryr sig?”, där tio tonåringar, i ett samarbete mellan Stiftelsen The Global Village och Framtidens Hus med stöd av Postkodsti­ftelsen, har anställts på deltid för att sprida kunskap om hur man kan stärka ungas inflytande i samhället.
 ?? ?? #EttSthlm är en specialsid­a inom Mitt i som letar lösningar på hur vi får ett mer sammanhåll­et Stockholm. I några artiklar diskuterar vi vad som behövs för att fler unga ska komma över tröskeln till jobb och utbildning. Hur mycket hänger på dig själv? Vad behöver ändras? ”Mitt i Stockholm” på Facebook. Eller maila dina tankar och förslag!
#EttSthlm är en specialsid­a inom Mitt i som letar lösningar på hur vi får ett mer sammanhåll­et Stockholm. I några artiklar diskuterar vi vad som behövs för att fler unga ska komma över tröskeln till jobb och utbildning. Hur mycket hänger på dig själv? Vad behöver ändras? ”Mitt i Stockholm” på Facebook. Eller maila dina tankar och förslag!
 ?? FOTO: CLAUDIO BRITOS ?? Jan Jönsson (L), socialborg­arråd i Stockholm.
FOTO: CLAUDIO BRITOS Jan Jönsson (L), socialborg­arråd i Stockholm.
 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden