Ter­ror i Pend­le Hill

Makt, vid­ske­pel­se och fa­mil­je­fej­der i pit­to­res­ka Pend­le.

Haxor - Sanningen bakom haxprocesserna - - Innehåll -

Två gam­la blin­da och miss­bil­da­de troll­pac­kor mum­la­de fram be­svär­jel­ser i må­nens ljus i Pend­les skog. De kas­ta­de för­ban­nel­ser el­ler he­la­de ef­ter eget be­hag, ing­en gick sä­ker från den svar­ta ma­gi de fram­ma­na­de. Bå­de vän och fi­en­de ha­de skäl att fruk­ta Old Demdi­ke och Mot­her Chat­tox – vem skul­le fal­la offer för de­ras mör­ka kraf­ter här­näst, och när skul­le de­ras skräck­väl­de upp­hö­ra?

Fal­let med de så kal­la­de Pend­le­häx­or­na är för­mod­li­gen den mest väl­kän­da av de eng­els­ka häx­pro­ces­ser­na. Den re­sul­te­ra­de i att tio per­so­ner av­rät­ta­des, och de tra­gis­ka hän­del­ser­na för­e­vi­ga­des i The Won­der­full Disco­ve­rie of Wit­ches in the Countie of Lan­cas­ter av tings­no­ta­ri­en Tho­mas Potts – ett do­ku­ment som har fa­sci­ne­rat och för­skräckt många un­der de föl­jan­de sek­ler­na. Vad var det egentligen som hän­de un­der de mör­ka dagarna 1612, och vad var det som för­de en av de störs­ta grup­per­na an­kla­ga­de häxor i Eng­lands histo­ria till gal­gen? Eli­za­beth Sout­herns, även känd som Old Demdi­ke, och An­ne Whitt­le – Mot­her Chat­tox – ha­de bott länge i Pend­le­om­rå­det. Nu var bå­de Demdi­ke och Chat­tox gam­la och kro­ki­ga. De var väl­kän­da bland si­na gran­nar för sin skick­lig­het med ör­ter och be­svär­jel­ser och an­li­ta­des of­ta när nå­gon be­höv­de hjälp med sju­ka djur el­ler barn. Kvin­nor­na var emel­ler­tid sam­ti­digt fruktade – det sa­des att de­ras kraf­ter kom från pak­ter med djä­vu­len. För de an­vän­de in­te ba­ra si­na kraf­ter till att gö­ra gott – när det pas­sa­de dem kun­de de vän­da sig mot män­ni­skor som de stör­de sig på. Det kun­de till och med få död­li­ga kon­se­kven­ser. An­ne Nut­ter dog ef­ter att Chat­tox ha­de ta­git il­la vid sig av hen­nes skratt i tron det var hon som or­sa­ka­de den ung­dom­li­ga mun­ter­he­ten. Chat­tox

svor att häm­nas och strax där­på blev flic­kan sjuk och dog.

Ett år ef­ter att Demdi­ke ha­de grä­lat med Ri­chard Bald­win dog hans dot­ter. Demdi­ke blev dess­utom till­frå­gad om hon kun­de bo­ta John Nut­ters ko, men den dog istäl­let för att till­frisk­na ef­ter att hon ha­de ut­fört si­na troll­kons­ter.

Den här ka­te­go­rin kvinnor var of­ta fat­ti­ga och hän­vi­sa­de till tig­ge­ri. De be­fann sig långt ner på den so­cio­e­ko­no­mis­ka ska­lan och den makt de fick ge­nom den mör­ka ryk­tes­sprid­ning­en var ett av få sätt som de kun­de få åt­minsto­ne nå­gon kon­troll över sin si­tu­a­tion. Att de­ras be­svär­jel­ser och troll­form­ler mesta­dels kom från gam­la ka­tols­ka bö­ner och ri­tu­a­ler som in­te läng­re var tillåt­na un­der den pro­te­stan­tis­ka kung­en spe­la­de mind­re roll – folk trod­de att de ha­de för­må­gan att ut­fö­ra fan­tas­tis­ka och för­fär­li­ga ting och det ut­nytt­ja­de de till sin för­del. Det fanns emel­ler­tid någ­ra sa­ker som de­ras troll­dom och ryk­te in­te skyd­da­de dem mot.

I mars 1612 frå­ga­de Demdi­kes 18-åri­ga dot­ter­dot­ter Ali­zon De­vice gård­fa­ri­hand­la­ren John Law om hon kun­de få någ­ra nå­lar. Hon kun­de dock in­te be­ta­la för dem, så man­nen väg­ra­de att ge hen­ne nå­got. Ali­zon blev ir­ri­te­rad och mutt­ra­de en för­ban­nel­se över ho­nom innan hon gick sin väg. Ut­an att flic­kan märk­te det föll John Law ihop på mar­ken, men lyc­ka­des ta sig till ett värds­hus innan han kol­lap­sa­de i ett be­dröv­lig skick. Man­nens son Abra­ham Law skic­ka­des ef­ter, han lyss­na­de upp­märk­samt när hans far be­rät­ta­de att han ha­de bli­vit ut­satt för troll­dom och var han kun­de hit­ta den unga kvin­nan som låg bakom det hela. So­nen spå­ra­de ge­nast upp Ali­zon och för­de hen­ne till fa­derns sjuk­bädd. När hon kon­fron­te­ra­des med vad hon ha­de gjort föll hon på si­na knän och bad om för­lå­tel­se. Hon er­kän­de sin hand­ling och sin skuld fullt ut. Sa­ken kun­de in­te av­slu­tas där. Abra­ham Law pra­ta­de med den lo­ka­la po­li­sen Ro­ger No­well. No­well när­de ett in­tres­se bå­de för häx­jakt och för pro­ble­ma­tis­ka per­so­ner som Ali­zons fa­milj, så han förs­lö­sa­de ing­en tid på att för­hö­ra flic­kan. Re­sul­ta­tet blev det sam­ma. Ali­zon pra­ta­de ut­för­ligt och sva­ra­de i de­talj på frå­gor­na som ställ­des till hen­ne. En­ligt Ali­zon var hen­nes mor­mor tvek­löst en häxa. In­te nog med det – två

Vitt­nes­mål från barn var van­li­ga vid häx­pro­ces­ser i Eng­land. De an­kla­ga­des barn or­sa­ka­de of­ta si­na för­äld­rars fall.

år ti­di­ga­re ha­de Demdi­ke upp­munt­rat hen­ne att föl­ja hen­nes ex­em­pel och ägna sig åt häx­e­ri­er. Allt hon be­höv­de gö­ra var att lå­ta djä­vu­len kom­ma till hen­ne och su­ga på nå­gon del av hen­nes kropp för att in­gå ett för­bund med ho­nom. I gen­gäld skul­le hon få allt hon vil­le. Ali­zon fort­sat­te med att av­slö­ja vad hon visste om Demdi­kes in­bland­ning i för­troll­ning­en av John Nut­ters ko, An­ne Nut­ters död och det fak­tum att hon kun­de gö­ra smör av en spann mjölk en­bart ge­nom troll­dom.

Ali­zon be­rät­ta­de vidare att Mot­her Chat­tox var om möj­ligt än­nu vär­re än hen­nes mor­mor. Ef­ter ett gräl mellan de två fa­mil­jer­na ha­de hen­nes far John De­vice va­rit så rädd för Chat­tox kraf­ter att han ha­de gått med på att be­ta­la en år­lig av­gift till den gam­la kvin­nan för att ga­ran­te­ra sin sä­ker­het. Me­dan ar­range­mang­et ha­de fort­löpt ha­de de levt i re­la­tivt lugn, men käns­lan av sä­ker­het ha­de be­klag­ligt nog va­rit falsk.

När John De­vice ett år in­te lyc­ka­des be­ta­la sum­man ha­de han bli­vit sjuk och dött. En­ligt Ali­zon var det Chat­tox som var skyl­dig. Chat­tox miss­tänk­tes även för att ha för­trol­lat dryc­ker till­hö­ran­de John Mo­o­re, och för att ha or­sa­kat ett av hans barns död. Det skul­le ha va­rit en hämndak­tion mot Mo­o­re för att han ti­di­ga­re ha­de an­kla­gat Chat­tox för att ha ut­ö­vat troll­dom mot hans bo­skap.

Ali­zon be­skrev hur det ha­de gått till. Chat­tox ha­de gjort en av­bild­ning av bar­net i le­ra som hon ha­de han­te­rat på ett så­dant sätt att bar­net blev sjukt och så små­ning­om av­led. Slut­li­gen ha­de även hen­nes vän An­ne Nut­ter dö­dats ge­nom troll­dom ef­ter att Chat­tox ha­de ta­git åt sig av flic­kor­nas skratt när hon rå­ka­de kom­ma in i rum­met.

Det är myc­ket san­no­likt att Ali­zon fick le­dan­de frå­gor för att få fram all den­na för­ödan­de in­for­ma­tion om hen­nes fa­milj och fi­en­der. Even­tu­el­la löf­ten el­ler hot mot hen­ne finns in­te do­ku­men­te­ra­de, men Ali­zon gav No­well ex­akt vad han för­vän­ta­de sig – och fruktade – att få hö­ra.

Sam­ma dag för­hör­des även Ali­zon bror Ja­mes av No­well. Han be­kräf­ta­de att Demdi­ke verkligen var en häxa och att han in­te ba­ra ha­de hört för­fär­li­ga och skräm­man­de ljud som in­te kun­de kom­ma från den­na värld i när­he­ten av sin mor­mors hus, ut­an att han även ha­de fått be­sök vid sin säng­kant av en svart va­rel­se. Hän­del­sen gjor­de ho­nom vett­skrämd.

En­ligt Ja­mes var Ali­zons mö­te med gård­fa­ri­hand­la­ren in­te förs­ta gång­en hon ut­ö­va­de häx­kraft: året innan ha­de hon va­rit i trub­bel ef­ter att ha för­häx­at Hen­ry Bul­locks barn. Någ­ra da­gar se­na­re för­hör­des Ja­mes och Ali­zons mor Eli­za­beth De­vice – hon rik­ta­de än­nu fler miss­tan­kar in­te ba­ra mot sig själv, ut­an även mot Chat­tox och hen­nes dot­ter An­ne Red­fer­ne. När Chat­tox för­hör­des sam­ma dag be­kräf­ta­de hon vad andra re­dan ha­de be­rät­tat och er­kän­de sin roll som häxa och djä­vu­lens tjä­na­re. Re­sul­tet blev att Demdi­ke, Chat­tox och hen­nes dot­ter An­ne Red­fer­ne samt Ali­zon ar­re­ste­ra­des och för­des till Lan­cas­ter Cast­le.

Choc­ken ef­ter ar­re­ste­ring­en blev stor – plöts­ligt sak­na­de två fa­mil­jer si­na mat­ri­ar­ker. Ett mö­te på lång­fre­da­gen ha­de pla­ne­rats med vän­ner och fa­milj innan hän­del­se­ked­jan drogs igång. Det­ta skul­le ske i Mal­kin To­wer där Demdi­ke bod­de. En sak som

Att Pend­le Hill ha­de en roll i den fak­tis­ka histo­ri­en om Demdi­ke och Chat­tox är en se­na­re om­skriv­ning.

skul­le av­hand­las var namn­giv­ning­en av Ali­sons kraft­djur, nå­got som up­pen­bar­li­gen in­te var ak­tu­ellt nu när den unga kvin­nan satt bakom gal­ler.

Om man ska tro på se­na­re rap­por­ter blev mö­tet nu istäl­let ett till­fäl­le att dis­ku­te­ra ett be­tyd­ligt vik­ti­ga­re äm­ne, näm­li­gen hur man skul­le be­fria de miss­tänk­ta från fäng­el­set. En ut­red­ning vi­sa­de se­na­re att de när­va­ran­de ko­ka­de ihop en död­lig plan. Bor­gen där de fängs­la­de satt skul­le spräng­as, det skul­le dels be­fria fång­ar­na med också dö­da den im­po­pu­lä­re fäng­el­se­vak­ten.

No­well fick snart re­da på sam­man­slut­ning­en och de­ras pla­ner. Man kan näs­tan sä­ga att det spe­la­de ho­nom i hän­der­na. Ut­fråg­ning­en fort­gick och med den se­nas­te hän­del­se­ut­veck­ling­en ar­re­ste­ra­des fler män­ni­skor. Mö­tet skild­ra­des som en slags häx­sab­bat, nå­got som fram till nu ba­ra var känt från histo­ri­er­na från kon­ti­nen­ten. För­bin­del­ser­na fa­mil­jer och gran­nar emellan im­plo­de­ra­de un­der tryc­ket. Be­skyll­ning­ar och års­gam­la hän­del­ser drogs fram i takt med att de miss­tänk­ta er­kän­de och an­kla­ga­de varand­ra om vartan­nat.

Fa­mil­jer­na De­vice och Chat­tox an­sågs va­ra hu­vud­an­sva­ri­ga för ett för­fär­ligt nät­verk av häxor i om­rå­det. Till sin hjälp ha­de de oli­ka an­dar som ut­för­de de­ras dåd och spred olyc­ka över per­so­ner i om­rå­det som de stör­de sig på. Jen­net Preston från Gis­burn ha­de an­slu­tit till mö­tet för att få hjälp med att mör­da Tho­mas Lis­ter som hämnd för att han nyligen ha­de sett till att hon blev prö­vad för häx­e­ri i dom­stol. Alice Nut­ter ha­de också va­rit där, kanske ba­ra hon ha­de ve­lat va­ra en stöd­jan­de gran­ne ef­ter att hon hör­de att vän­nen ha­de ar­re­ste­rats, men nu blev hon in­dra­gen i be­skyll­ning­ar­na lik­som de öv­ri­ga. Ja­ne och John Bul­cock ska också ha va­rit med­lem­mar av den far­li­ga gruppen som ut­gjor­de ett hot mot oskyldiga män­ni­skor.

Fy­ra må­na­der gick och de an­kla­ga­de häx­or­na satt bakom lås och bom i Lan­cas­ter Cast­le un­der un­der­må­li­ga sa­ni­tä­ra för­hål­lan­den. Det blev för myc­ket för Demdi­ke. Hon blev sjuk och dog innan rät­te­gång­ar­na ha­de ta­git sin början.

De drog igång den 18 au­gusti med Sir Ed­ward Brom­ley som do­ma­re. De an­kla­ga­de led­des in i det full­sat­ta dom­stols­rum­met i tur­ord­ning, men det var för myc­ket ovä­sen i sa­len för att de skul­le hö­ra frå­gor­na och de var des­o­ri­en­te­ra­de och ur­la­ka­de på grund av sömn­brist och den kär­va till­va­ron i fäng­el­set. De tilläts dess­utom in­te ha för­sva­ra­re när­va­ran­de.

De­ras odds såg då­li­ga ut från början. Eli­za­beth De­vice an­sågs va­ra den värs­ta häx­an av dem alla, nu av­slö­ja­des hen­nes ondsin­ta hand­ling­ar för alla när­va­ran­de. Om man ska tro på vitt­nesmå­len pas­sa­de de an­kla­ga­de pre­cis in på bil­den av en grupp häxor. Den blin­da gam­la Chat­tox, den vind­ög­da Eli­za­beth De­vice och Ja­mes De­vice som var så svag i kropp och sin­ne att han knappt kun­de sva­ra på till­tal. Att de var häxor var det ing­en tve­kan om, det kun­de vem som helst se.

Åhö­rar­na fros­sa­de i be­rät­tel­ser om de­mo­nis­ka pak­ter, svart ma­gi, häx­sab­ba­ter och be­svär­jel­ser. Varje nytt be­vis pe­ka­de på att de an­kla­ga­de in­te ba­ra gjort sig skyl­di­ga till häx­e­ri, ut­an även till re­li­giös och so­ci­al oro. För att ytterligare sä­ker­stäl­la ut­gång­en av rät­te­gång­en ha­de åkla­gar­na ett ess i skjortär­men i form av ni­o­å­ri­ga Jen­net De­vice.

Om Ali­zon ha­de ha­de på­bör­jat den nedåt­gå­en­de spi­ra­len av miss­tro mot dem så var det den unga Jen­net som av­slu­ta­de den. Hon var så li­ten att hon pla­ce­ra­des på ett bord för att de när­va­ran­de skul­le kun­na se och hö­ra hen­ne och för max­i­mal ef­fekt. Hon vitt­na­de mot sin fa­milj och si­na gran­nar vil­ka

Det av­slö­ja­des att fa­mil­jer­na De­vice och Chat­tox styr­de över ett fruk­tans­värt nät­verk av häxor i om­rå­det.

hon iden­ti­fi­e­ra­de som de som ha­de va­rit när­va­ran­de i Mal­kin To­wer på lång­fre­da­gens mö­te.

När flic­kan träd­de fram bröt Eli­za­beth De­vice ihop, hon skrek på sin dot­ter när hon in­såg vilken fruk­tans­värd ef­fekt hen­nes ord kun­de få. Flic­kan sägs ha bli­vit för­vir­rad och upp­rörd över ut­brot­tet – vil­ket tol­ka­des som ytterligare ett be­vis på Eli­za­beth De­vices fruk­tans­vär­da na­tur. När hen­nes mor ha­de av­lägs­nats från rum­met fort­sat­te hen­nes vitt­nes­mål.

Chat­tox, Eli­za­beth De­vice och Ja­mes De­vice för­kla­ra­des skyl­di­ga till mord ge­nom troll­dom. Chat­tox dot­ter An­ne Red­fer­ne kla­ra­de sig bätt­re, hon frikän­des från an­kla­gel­ser­na om att ha mör­dat Ro­bert Nut­ter. Föl­jan­de dag ut­de­la­des fler do­mar: Ali­zon De­vice, Alice Nut­ter, John och Ja­ne Bul­cock, Kat­he­ri­ne Hewitt och Iso­bel Ro­bey för­kla­ra­des skyl­di­ga och döm­des till dö­den. An­ne Red­fer­nes tur tog också slut. Trots att hon ha­de frikänts da­gen innan åta­la­des hon nu för mor­det på Christop­her Nut­ter. An­ne för­kla­ra­des skyl­dig och döm­des att häng­as med de andra. Jen­net Preston ha­de förts till sin hem­ort Yorkshi­re där hon åta­la­des för mord ge­nom troll­dom, den­na gång på Tho­mas Lis­ter d.ä. Jen­net för­kla­ra­des skyl­dig och av­rät­ta­des den 29 ju­li. Av­rätt­ning­en av de öv­ri­ga äg­de rum den 20 au­gusti.

Som­li­ga tror att Ja­mes De­vice er­kän­de un­der tor­tyr trots att tor­tyr av miss­tänk­ta var olag­ligt i Eng­land vid tiden.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.