Haxor - Sanningen bakom haxprocesserna
Ylanden mot månen
Häxor var inte den tyska befolkningens enda problem.
Som om det inte vore nog att de tyska lantbrukarna var rädda för häxor viskades det även om att varulvar härjade i landet. Lykantropi hade, liksom häxeriet, blivit en allt vanligare beskyllning i Europa sedan 1400talet. Det första dokumenterade fallet inträffade i Frankrike 1521. Häxan och varulven gick hand i hand, omgivna av rykten om att utövare av magi kunde förvandla sig till vargar i syfte att kalasa på sina offer. Varulvsrättegångarna var ganska tunna jämfört med häxprocesserna men följde samma mönster när det gällde den pådrivande rädslan och paranoian.
Det mest berömda fallet i tyskromerska riket var varulven i Bedburg, även känd under namnet Peter Stumpp. Änklingen Peter var en välbärgad och omtyckt lantbrukare. Men när hans boskap började dö och barn försvann började folk bli misstänksamma. Under tortyr erkände Peter att han kunde förvandla sig till varulv och att han hade mördat barn och gravida kvinnor. Hans krafter kom från ett skärp som djävulen hade skänkt honom när han var 12 år gammal, det hade förvandlat honom till ”en glupsk varg med ögon som lyste som eld i natten och vassa, elaka tänder och väldiga tassar”.
Beskrivningen av avrättningen som följde på hans påstådda brott är bland de mest stötande från den här tiden. Han spändes fast vid ett hjul och fick sitt kött sönderslitet med rödglödgade tänger, därpå knäcktes hans ben med ett trubbigt yxhuvud. Först efter denna behandling blev han halshuggen.