Varför ägde rättegångarna rum?

Det är ingen tillfällighet att häxprocesserna i Würzburg ägde rum i skuggan av det trettioåriga kriget. Konflikten utspelade sig 1618–1648 och är en av de blodigaste i människans historia. Det anses vara det mest destruktiva religiösa kriget i Europa någonsin. Inledningsvis var det en kamp mellan katoliker och protestanter, men det blev snart en maktkamp som drog med sig alla Europas främsta nationer. Hela regioner drabbades av hungersnöd och sjukdom, skräcken svepte över kontinenten härjade i alla landsändar. Med allianser som bildades, bröts och bildades igen, var tillit en bristvara och misstänksamhet blev en del av vardagen.

Tyskland drabbades förmodligen värst, och man kan se hur hysterin slog rot och växte bortom all kontroll. Det var en mörk tid, religiösa metoder ifrågasattes och människor kämpade för att överleva. I ett religiöst samhälle som Tyskland på 1600-talet var det inget konstigt med att skylla på djävulen och häxor istället för de betydligt komplexare krafter som kriget innebar. Det är ingen slump att häxjakten ofta frodades i områden som var hårt drabbade av hungersnöd och sjukdomar. Att hålla rättegångar och avrätta de misstänkta gav det desperata och skräckslagna folket en falsk känsla av kontroll, en lögn att klamra sig fast vid med hopp om att deras handlande på något vis skulle förbättra den fruktansvärda situation som kriget var upphov till.