Det ohe­li­ga tysk-ro­mers­ka ri­ket

Så blev de tys­ka sta­ter­na cent­rum för Eu­ro­pas häx­jakt.

Haxor - Sanningen bakom haxprocesserna - - Innehåll -

Re­näs­san­sen be­trak­tas som en tid då konst­när­lig­het och ve­ten­skap­ligt tän­kan­de blom­ma­de i Eu­ro­pa. Någ­ra av värl­dens främs­ta konst­nä­rer, ve­ten­skaps­män och tän­ka­re som Miche­lang­e­lo, Isaac Newton och René De­scar­tes fram­trä­der och ar­be­tar för att främ­ja män­ni­skans ut­veck­ling. Kvack­sal­ve­ri som ex­em­pel­vis al­ke­mi be­käm­pa­des med stor kraft.

Där­för är det märk­ligt att det un­der den­na pe­ri­od av upp­lys­ning skul­le upp­stå ett stort antal häx­jak­ter i Eu­ro­pa varav många äg­de rum i det tysk-ro­mers­ka ri­ket. En död­lig cock­tail av krig, hung­ers­nöd, re­li­giö­sa och so­ci­a­la om­välv­ning­ar var den perfekta gro­grun­den för miss­tro och hy­ste­ri. Pa­ni­ken rik­ta­des mot det över­na­tur­li­ga i ett för­sök att han­te­ra de olyc­kor som ha­de drab­bat sam­häl­let. En syn­da­bock be­höv­des, och häx­e­ri – ogud­ligt och för­knip­pat med djä­vu­len som det var – upp­fyll­de alla krav.

Un­der den här epi­de­min som ra­sa­de om­kring 1480 till 1680 av­rät­ta­des ti­o­tu­sen­tals män­ni­skor, främst kvinnor. De an­kla­ga­des för att prak­ti­se­ra ma­gi, för att fly­ga till natt­li­ga häx­mö­ten på de­mo­ners ryg­gar och för att ska­da sam­häl­let. De ut­gjor­de ett all­var­ligt hot mot bå­de den krist­na kyr­kan och mot re­ge­ring­en.

I det tysk-ro­mers­ka ri­ket var kyr­kan och sta­ten näs­tan oskilj­ba­ra vid den här tiden. Många furs­ten­dö­men styr­des av furs­te­bis­ko­par och andra kyr­ko­män satt på höga po­li­tis­ka pos­ter – en form av stats­sty­re som ha­de ärvts från ro­mar­ri­ket. Men hur blev Eu­ro­pa – en världs­del som gick ige­nom en vi­ta­li­se­ring av konst, ve­ten­skap och kri­tiskt tän­kan­de – skå­de­plats för våld, dö­dan­de och ske­nan­de hy­ste­ri?

Allt bör­ja­de med en stor so­ci­al och eko­no­misk för­änd­ring i det eu­ro­pe­is­ka land­ska­pet. På 1400-ta­let bör­ja­de by­sam­häl­let, den ty­pis­ka livssti­len se­dan hund­ra­tals år, att för­änd­ras. Där det ti­di­ga­re ha­de fun­nits tätt sam­man­knut­na sam­häl­len som ar­be­ta­de till­sam­mans för att över­le­va fanns det nu sam­häl­len som snabbt ut­veck­la­des so­ci­alt i och med att som­li­ga med­bor­ga­re bör­ja­de få det gott ställt.

När mar­ken de­la­des upp blev många bön­der tvung­na att flyt­ta till stör­re sam­häl­len, men de tog med sig sin tro och si­na över­ty­gel­ser. Fat­tig­dom var en an­nan fak­tor för hys­te­rin – det gäll­de i syn­ner­het

tig­ga­re som all­tid har va­rit en mar­gi­na­li­se­rad del av sam­häl­let. De som blev värst ut­sat­ta på 1500-ta­let var de som var gam­la och fat­ti­ga, vil­ket in­ne­bar att många som föll offer för häx­jak­ten var gam­la kvinnor. Än i dag är den ste­re­o­ty­pa upp­fatt­ning­en av en häxa en krum gam­mal gum­ma.

För­föl­jel­se av vis­sa grup­per som häxor, ju­dar och spe­täls­ka var ett sätt för furs­te­bis­ko­par­na att ut­ö­va makt. Den ohe­li­ga al­li­an­sen mellan re­li­gi­on och stat gav dem bå­da lag­lig och and­lig rätt att ku­va bon­de­sam­häl­let ef­ter be­hag.

Den pro­te­stan­tis­ka re­for­ma­tio­nen ut­gjor­de en mil­stol­pe i Eu­ro­pas histo­ria och var en av de främs­ta or­sa­ker­na till att häx­jak­ten tog fart på all­var. Många män­ni­skor som kän­de trygg­het i sin tro på gud, hans plan för mänsk­lig­he­ten och li­vet ef­ter det­ta fick sin tros­upp­fatt­ning om­kull­kas­tad från en dag till an­nan. Där det ti­di­ga­re ha­de fun­nits en kyrk­lig dokt­rin fanns nu dus­sin­tals ut­tol­ka­re av guds ord. Man kan fö­re­stäl­la sig den fruk­tan och oro som män­ni­skor mås­te ha känt över att plöts­ligt le­va i ett splitt­rat sam­häl­le där alla ha­de oli­ka åsik­ter. Den re­li­giö­sa schis­men led­de dess­utom till en av de värs­ta kon­flik­ter­na i Eu­ro­pas histo­ria, vil­ket kom att på­ver­ka det tysk-ro­mers­ka ri­ket ge­nom tret­tio­å­ri­ga kri­get. All räds­la och ils­ka som för­änd­ring­ar­na gav upp­hov till mås­te ka­na­li­se­ras, och häxor – i syn­ner­het kvinnor – blev den perfekta syn­da­boc­ken. Ef­ter åra­tal av krig­fö­ring mins­ka­de den man­li­ga de­len av be­folk­ning­en av­se­värt. Det led­de till att an­ta­let äld­re kvinnor var be­tyd­ligt stör­re än an­ta­let äld­re män. Kvin­nor­na lev­de of­ta i sam­häl­lets ut­kant och miss­tänk­lig­gjor­des of­ta för si­na yr­ken. Att ar­be­ta som barn­mors­ka el­ler att prak­ti­se­ra ört­me­di­cin kun­de för den oin­sat­te tol­kas som att man syss­la­de med troll­dom.

Häx­or­na påstods gå Sa­tans ären­den, och oron för det­ta gav upp­hov till en av ti­dens häx­jägar­ma­nu­a­ler, Mal­leus Ma­le­fi­ca­rum. Den an­vän­des av häx­jä­ga­re över hela det tyskro­mers­ka ri­ket som hjälp för att iden­ti­fi­e­ra och straf­fa ut­ö­va­re av svart ma­gi. Kyr­kan stämp­la­de troll­dom och häx­e­ri som en över­häng­an­de fa­ra för den krist­na livssti­len, och de sty­ran­de i det tysk-ro­mers­ka ri­ket an­vän­de sig av mass­hy­ste­rin för att få mer makt och för att kros­sa si­na mot­stån­da­re.

”Kyr­kan stämp­la­de troll­dom och häx­e­ri som en över­häng­an­de fa­ra för den krist­na livssti­len.”

Al­ke­mi gick ut på att för­vand­la van­li­ga me­tal­ler till guld och fin­na bot för alla sjuk­do­mar.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.