FRÅGOR & SVAR DR MARGARET CARLYLE
Under upplysningsåldern började modern medicinsk praxis etableras.
Vilken var den allmäna inställningen till läkare under 1700talet?
Den allmäna attityden till sjukvårdsyrkena speglade den interna hierarkin som sorterade de yrkesverksamma efter social bakgrund och utbildning med läkare i topp och barberare på botten. Resande som färdades från stad till stad och utlovande mirakulösa botemedel behandlades misstänksamt, likaså kvacksalvare som erbjöd sina tjänster utan ordentlig behörighet.
Hur viktigt var dissektion för den medicinska forskningen? Det var en mycket viktig aspekt av den medicinska forskningen. Upplysningstiden innebar också uppkomsten av patologisk anatomi, där man diagnostiserade sjukdom på grundval av synliga tecken på kroppen under obduktionen. Dessa nya metoder ledde till ett ännu större intresse för empirisk forskning.
Hur mycket påverkade den tidens medicinska utveckling vanliga människor?
Privilegerade medlemmar i samhället, som kungafamiljen och aristokratin, hade störst tillgång till den nya medicinsk tekniken – från vaccination mot smittkoppor till experimentella ”mirakelkurer”. Men de kunde också genomgå medicinska behandlingar som i dag snarare anses vara skadliga.
I andra änden av skalan fanns utövare som vid sidan andra traditionella yrken arbetade som läkare och kirurger. Många tvivelaktiga eller självutbildade utövare erbjöd sina tjänster till både välbärgade och ”vanliga” patienter. Återförsäljare av medicin verkade under samma villkor som entreprenörer inom andra områden: deras eventuella framgångar berodde på försäljningsförmåga och produktkvalitet.
MÅNGA SJÄLVUTBILDADE UTÖVARE ERBJÖD SINA TJÄNSTER TILL BÅDE VÄLBÄRGADE OCH ”VANLIGA” PATIENTER. Dr Margaret Carlyle UNIVERSITY OF CAMBRIDGE