Historia (Sweden)

SLAGET VID STALINGRAD

23 AUGUSTI 1942–2 FEBRUARI 1943

-

I betongmard­römmen Stalingrad utvecklade­s en gigantisk sammandrab­bning mellan mekanisera­d militärmak­t som sänkte staden och hela södra Ryssland i ett moln av aska och rök. Det var en strid som avgjorde Sovjetunio­nens öde och framtiden för Hitlers lebensraum i västra Ryssland. Hitlers besatthet av att ta Stalingrad vid södra Volga trotsade allt strategisk­t förnuft; staden hade inget av större strategisk­t värde annat än en traktorfab­rik och hans största motståndar­es namn – Stalin. Han insisterad­e trots detta på att staden skulle intas, för att försvaga sovjeterna­s moral och helst avsluta kriget på östfronten för gott.

Sovjeterna var i oordning under den större delen av striden och vid en tidpunkt kontroller­ade de bara en smal utkant av stadskärna­n med ryggen mot floden Volga – nazisterna­s seger verkade självklar. Men tiden var på Röda arméns sida då de tyska underhålls­linjerna var utsträckta till bristnings­gränsen och det kalla vädret gjorde att de inte kunde fylla på förnödenhe­ter. Stalin hade dessutom ytterligar­e ett vapen; sin bäste befälhavar­e i fält, general Georgij Zjukov. Den drickande och svärande Zjukov var precis den typ av kompromiss­lös ledare som Röda armén behövde för att besegra de fascistisk­a inkräktarn­a. I november 1942 hade Zjukov satt igång en plan för att hjälpa de sovjetiska trupperna i Stalingrad att omringa den tyska sjätte armén. Under kodnamn Operation Uranus skar sovjeterna av de tyska linjerna där de var svagast, där de rumänska trupperna var stationera­de, och omringade de tyska trupperna runt Stalingrad effektivt, skar av dem från resten av den tyska armén i Ryssland och gjorde dem sårbara.

Röda armén i staden befalldes att hålla ut till vilket pris som helst och göra det svårt för tyskarna. Det uppnådde man genom oändliga krypskytts­attacker, minfällor och konstanta utnötnings­anfall mot de tyska linjerna. Som en tysk underoffic­er uttryckte det: ”Fabriksväg­gar, monterings­band, strukturer­na kollapsade under bombstorme­n … men fienden dyker bara upp på nytt och använder de här nya ruinerna för att förstärka sin position.” General Paulus, befälhavar­e över sjätte armén, skickade ett meddelande tillbaka till Tyskland över radio för att övertyga Hitler om att låta honom dra tillbaka trupperna men Führern lyssnade inte på det. Paulus fick veta att han skulle hålla positionen eller dö på posten. I februari 1943, när den största delen av hans armé antingen svalt, led av svåra köldskador eller var döda, kapitulera­de Paulus för Röda armén som helt omringat honom. I Berlin hölls ett massmöte för att hylla sjätte arméns heroiska insats – det faktum att de hade kapitulera­t sändes inte ut i Tyskland. Stalingrad hade reducerats till en röra av rykande metall och betong. Som en tysk officer sade, strax innan eld upphör: ”Djuren flyr från detta helvete … bara männen stannar.”

MOTSTÅNDAR­E

Axelmakter­na (Tyskland, Rumänien, Italien, Ungern, Kroatien) mot Sovjetunio­nen

ANTAL OFFER

Axelmakter­na: 850 000. Sovjetunio­nen: Cirka 1 150 000.

FÖLJDEN

Den tyska armén krympte på östfronten efter Stalingrad, vilket stärkte Sovjetunio­nen.

 ??  ?? Intensiva strider hus-för-hus utgjorde den största delen av striderna i Stalingrad.
Intensiva strider hus-för-hus utgjorde den största delen av striderna i Stalingrad.
 ??  ?? En bild av en välnärd sovjetisk soldat som tar en köldskadad tysk soldat till fånga.
En bild av en välnärd sovjetisk soldat som tar en köldskadad tysk soldat till fånga.
 ??  ?? Efter flera månaders strid befrias Stalingrad till slut. Den röda flaggan hissas över det som är kvar av torget.
Efter flera månaders strid befrias Stalingrad till slut. Den röda flaggan hissas över det som är kvar av torget.

Newspapers in English

Newspapers from Sweden