Verktyg och utveckling

Fysiska förändringar och nya färdigheter drev på människans utveckling.

Det är framför allt fyra utvecklingsdrag som skiljer människorna från aporna. Vi klättrar inte i träd utan lever på marken. Vi går på två ben i stället för fyra. Vår hjärna är stor i förhållande till resten av kroppen, och vi är civiliserade. Det vill säga, vi organiserar oss socialt, har en teknisk utveckling, kommunicerar och är kultiverade.

Det är vanskligt att fastställa vad som är orsak och verkan inom detta område, och de lärda tvistar om i vilken ordning denna utveckling har skett. Klimatforskningen kan peka på lovande upptäckter som kan ge en uppfattning om hur det hela började.

För omkring tio miljoner år sedan förändrades Afrika från att vara täckt av tropiska skogar till öppna gräslandskap. När det blev långt till födan var det bra att kunna gå på två ben. Då blev det möjligt att röra sig över mycket större avstånd och bära med sig mat. Med mindre skydd från vegetation lönade det sig även att gå upprest, då utsattheten för värme och sol minskade. Dessutom slapp man närheten till den stekheta marken.

De andra utvecklingsdragen är inte lika lätta att förklara. Vi vet till exempel inte vad som gjorde att hjärnan började växa. Mentala färdigheter kanske blev viktigare ju socialare vi blev, eller ju mer komplicerade verktyg vi började skapa av sten. Det finns även de som hävdar att hjärnan inte började växa förrän lättsmält, energirik mat fanns tillgänglig som daglig kost. Med andra ord efter att vi upptäckte att vi kunde tillaga köttet innan vi åt det. Homo-arternas matsmältningskanal blev även kortare efter hand så att den större kroppen och hjärnan kunde tillgodogöra sig tillräckligt med energi.

Tillverkningen av verktyg blev allt mer specialiserad. Många forskare tror att de alltmer organiserade, kognitiva processerna till slut ledde till att språket, det symboliska tänkandet och kreativiteten utvecklades.

"Moderna människor och våra förfäder har använt verktyg i minst tre miljoner år"

Kultur

Hur såg de tidiga människorna på världen som de levde i? Fossil säger dessvärre ingenting om kulturen – språk, ritualer, musik eller andra former av uttryck. Pärlor gjorda av snäckor i Afrika för 100 000 år sedan och 40 000 år gamla grottmålningar i Europa visar att våra förfäder också hade ett behov av att skapa och uttrycka sig.

Hjärnans storlek

Hos däggdjur motsvarar hjärnans storlek kroppsstorleken, medan primater har stora hjärnor i förhållande till sin kroppsstorlek. För omkring två miljoner år sedan började våra förfäder får ännu större hjärnor än primaterna. Ungefär samtidigt genomgick hjärnan viktiga förändringar där vissa delar av hjärnan – som hade med inlärning att göra – växte snabbare än andra.

Problemlösning

Med större och mer komplexa hjärnor kunde de tidiga människorna hantera allt svårare problem med hjälp av logiskt tänkande och kreativitet. Oavsett om det handlade om att skapa redskap eller ta hand om gamla och svaga, var det förmågan till samarbete och anpassning som gjorde de tidiga människorna så framgångsrika i en hård värld.

Kommunikation

Många arter kommunicerar, men ett komplett språk med regler för hur ljud och ord ska kombineras är nog endast en mänsklig aktivitet. En av grunderna till detta är att vi har ett unikt struphuvud som finns långt ned i halsen. Det gör att vi kan forma ljuden vi skapar genom att röra läpparna och tungan.

När språket uppstod mer exakt vet vi inte. Det lågt placerade struphuvudet utvecklades för omkring

300 000 år sedan, men experter tror inte att muntligt språk uppstod förrän runt 200 000 år senare. Först skapades sannolikt ett primitivt urspråk, som bestod av mimik och kroppsspråk i kombination med enklare ljud.

Samarbete

När vi samarbetar med andra får vi som regel mer gjort på mindre tid och med mindre möda. Så var det för våra förfäder också. Genom att samarbeta i grupper kunde de fälla större byten, samla mer varierad mat, fördela uppgifter, försvara resurser och skydda varandra från farliga rovdjur.

Eld

Att bemästra elden blev en vändpunkt i människans utveckling, men bevisen för när och hur detta skedde är få och väldigt omdiskuterade.

Brända ben och aska tyder på att Homo ergaster drog nytta av eld i Afrika för redan 1,5 miljoner år sedan, men om elden var naturlig eller kontrollerad av människorna är ovisst. Tydligare bevis för att kontrollerad eld förekom är cirka 800 000 år gamla, då i form av brända föremål från produktionen av redskap, rostade frön och trä i ett tiotal eldstäder i ett område i Gesher Benot Ya'aqov i Israel.

Lägereldar gav inte bara värme och skydd från nattaktiva rovdjur, de gjorde det även möjligt att tillaga maten så att den blev lättare att smälta. Detta kan ha satt igång tillväxten av hjärnan.