Förhistoriska målningar

De gamla målningarna ger oss en sällsynt inblick i livet på äldre stenåldern.

Förhistoriska grottmålningar brukar räknas som de tidigaste exemplen på mänsklig konst. Bilder som finns i grottor idag ger arkeologerna en fascinerande inblick i livet för våra förfäder på stenåldern.

Men hur tillverkade de sin färg? Svart färg kunde göras av kol och ett bindemedel, till exempel saliv eller djurfett. De tidigaste färgmålningarna gjordes med naturliga mineraler (pigment), till exempel järnoxid, som maldes till pulver och blandades med ett bindemedel. Pigmenten var efterfrågade och vissa förhistoriska konstnärer kan ha färdats mer än 4 mil för att få tag i dem.

För att göra en typisk grottmålning ristade de in en skiss i väggen med en vass sten och markerade den med kol. Bilden fylldes sedan med en pigmentfärg och skuggades.

De flesta grottmålningar föreställer djur som strövade i närområdet, både lejon, noshörning, björn och till och med sabeltandade tigrar. Bilder av människor är inte alls lika vanligt. En teori är att man trodde att konsten var en länk till andevärlden och att bilderna skulle öka jaktlyckan. Elden i grottorna skapade intrycket att de målade bilderna var levande och dansade på väggarna. Det är också vanligt med konturer av människohänder och man tror att det kan vara konstnärens signatur.

Forskare kan uppskatta när en grottmålning gjordes med hjälp av radiometrisk datering. De mäter sönderfallstakten för isotopen kol-14 i pigmenten eller nedbrytningshastigheten för uran i det omgivande berget. Man tror att vissa målningar i Europa härstammar från den äldre stenåldern och de är då mer än 40 000 år gamla. De europeiska exemplen är kanske mest välkända, men man har också hittat förhistorisk grottkonst i Afrika, Asien och Australien och (relativt) nya målningar i Amerika som bara har 10 000 år på nacken. De upptäckter som gjorts hittills tyder på att grottkonsten blev mindre vanlig i takt med att klimatet blev varmare och människorna kunde börja bosätta sig utanför grottorna.

Den förhistoriska konsten fascinerar oss fortfarande och ger en unik inblick i våra anfäders kultur.

Många förhistoriska målningar som finns kvar idag sitter på grottväggar. Ockra Ockrapigment kan vara allt från röda till gula till bruna beroende på mineralblandningen, men alla innehåller järnoxid. Konsistensen gör att ockra lätt kan blandas med andra pigment. Kaolin Kaolin är en vit porslinslera och en av de mineraler som finns i överflöd på jorden. Namnet kommer från Gaoling i Kina, som är känt för sin rika förekomst av kaolin. Manganoxid Manganoxid är en av de mörkaste nyanserna som användes och kan ge skuggor i brunt, grått eller svart. Mangan var inte vanligt i grottorna där målningarna finns, så man tror att konstnärerna färdades långt för att skaffa färgen. Sienna Rå sienna är en blandning av järnoxid och manganoxid och är ett pigment med en gulbrun nyans. Bränd sienna har en mörkare ton och är rödare i färgen. Kolsvart Enfärgade målningar gjordes med en enkel blandning av kol och ett bindemedel. Färgen tillverkades av trä eller växter som brändes till kol. Färgen användes ofta som underlag för en bild i flera färger. Umbra Umbra är en annan blandning av järn och mangan som är mörkare än både sienna och ockra. Den rödbruna nyansen bestäms av vilket mineral som dominerar blandningen. Bränd umbra har en ännu mörkare ton. Ockra kan vara rött, gult eller brunt, men inte blått eller grönt.