Mesopotamien – civilisationens vagga

Dagens samhällen har sitt ursprung i ett litet område i Irak.

Det forna Mesopotamien har fascinerat, fängslat och förvirrat historiker och forskare i tusentals år. Mesopotamien var ett område runt två floder, inte en sammanhållen nation, som de gamla imperierna i Hellas eller Egypten. Mesopotamien bestod av en lång rad kulturer, stadsstater och religioner, och var ett land med många imperier och olika civilisationer. Det är kanske på grund av den stora variationen som Mesopotamien gav upphov till det som vi idag känner som civilisation.

Listan över mesopotamiska uppfinningar är ändlös och det är svårt att tänka sig hur vårt liv idag hade sett ut utan dem. Det var i Mesopotamien som historiens första städer, skrivkonsten och de äldsta transportmedlen med hjul skapades. Kultur och samhälle utvecklades radikalt, djur tämjdes, innovativa nya verktyg framställdes, vapen svingades och vin dracks. Mesopotamierna var de första som studerade natthimlen, kartlade månens rörelser och bestämde att en timme har 60 minuter och en minut 60 sekunder.

Mesopotamien hade religionen som drivkraft och detta var ett av få inslag som förenade rikena i regionen. Religionen gav upphov till moralkoder och sociala hierarkier.

Mesopotamierna låg före sin tid på många sätt. Kvinnor sågs bland annat som självständiga individer som kunde äga mark, ansöka om skilsmässa och driva egna företag.

I den mesopotamiska versionen av skapelseberättelsen sägs det att världen – och Mesopotamien – skapades när gudarna betvingade de kaotiska krafterna. Mesopotamien med sina kungar, skatter och handel, var en mänsklig triumf som ledde till erövringar och tillväxt och blev en förebild för många städer, nationer och imperier i tiden som följde.