Aztekernas kalender

Lär dig förstå detta unika system för mätning av tid.

Aztekernas kalender bestod av en 365-dagarscykel (årsräkning) och en 260-dagarscykel

(dagsräkning). Tillsammans utgjorde dessa cykler civilisationens 52-åriga sekel (kalenderrunda) med den förstnämnda baserad på solens rörelser och den andra på religiös övertygelse. Årsräkningen bestod av arton 20-dagarsmånader som avslutades med en separat femdagarsperiod som ansågs otursam. Dagsräkningen bestod av tjugo 13-dagarsperioder även kallade trecena, med varje trecena tillägnad en gud.

Det är uppenbart att många delar av deras kalndersystem var felaktiga, men det faktum att aztekerna kunde utnyttja sina kunskaper inom astronomi och matematik till att skapa en kalender som var så nära jordåret när de befann sig djupt i Centralamerikas isolerade djungler är en anmärkningsvärd bedrift. Och trots att aztekernas religiösa kalender är baserad på mytologiska gudar är många av dess aspekter baserade på vetenskapliga studier av jordens miljö och atmosfär. En bra återgivning av aztekernas religiösa kalender – cykeln som kallas för dagsräkning – kan ses i den aztekiska kalenderstenen, en jättelik 24-tons utsmyckad solsten på 3,7 m i diameter som en gång i tiden var av stor betydelse för aztekernas gamla civilisation. Stenen, som demonstrerar aztekernas avancerade förståelse för geometri, är uppdelad i beståndsdelarna som visas i diagrammet till höger.

Dagar Runt elementens och solens gudar finns grafiska representationer av de 20 dagarna i den rituella cykeln, vilka vanligen kallas för dagtecken. De föreställer allt från djur som kaniner och rådjur till abstrakta koncept som död och rörelse. Strålar Dessa V-formade sniderier föreställer solens strålar och lyser upp kalenderns många dagar. Eldsflammor Runt hela kalenderns yttre kant finns en cirkel av eld avbildad som flammande stjärtar på de eldormar som kallas för Xiucoatl. Tillsammans med solen troddes dessa kämpa mot sina naturliga fiender natten och månen. Solen I solkalenderns centrum finns en avbildning av solen vilken här visas med den aztekiska solguden Tonatiuhs ansikte. Dess position indikerar att allting kretsar kring solen. Tonatiuhs gyllene hår representerar solens färg. Elementen Runt solen finns fyra gudar, av vilka tre representerar elementen eld, vatten och vind. Den fjärde är jaguarguden Ocelotonatiuh, vilken på ett indirekt sätt representerar tidens gång då guden associeras med den mest avlägsna kosmologiska epoken.