SOLEN ÄR SOLSYSTEMETS CENTRUM 1543

Före Nicolaus Copernicus var det ett accepterat faktum att jorden var galaxens centrum, som beskrivs i den ptolemaiska världsbilden (utarbetad av Claudius Ptolemaios under det andra århundradet).

Jorden var galaxens centrum (och därmed universums centrum trodde man på 1500-talet) och att ifrågasätta denna geocentriska syn på solsystemet ansågs vara hädiskt enligt den katolska kyrkan. Mycket riktigt – Galileo stödde Copernicus system och straffades med husarrest av den katolska inkvisitionen nästan ett sekel senare då han ansågs vara ”i hög grad misstänkt för kätteri”. Men när Copernicus 1543 publicerade sin avhandling Om himlakropparnas kretslopp menade han att denna modell var en vanföreställning och att all hans forskning indikerade att galaxen de facto var heliocentrisk

(d.v.s. med solen som centrum). Denna heliocentriska modell av solsystem blev ihärdigt förnekad under Copernicus livstid, och otroligt nog skulle det dröja ytterligare 200 år innan den accepterades, styrkt av de bevis som Isaac Newtons lägger fram i Principia Mathematica från 1687.