DNA – AVSLÖJANDET AV DESS SANNA NATUR

1953

Berättelsen om upptäckten av dna (deoxyribonucleic acid) börjar med en schweizisk fysiker och biolog vid namn Johannes Friedrich Miescher. Ursprungligen läste han till läkare, men efter att ha drabbats av tyfoidfeber som skadade hörseln tvingades han överge det kallet och ägnade sig istället åt fysiologisk kemi. Han tänkte först att han skulle studera lymfocyter (ett slags vit blodcell), men pekades ständigt i riktning mot leukocyter (alla vita blodceller) av den tyske biokemisten Felix Hoppe-Seyler. Vad beträffar den vetenskapliga världen så var det tur att han gjorde det!

Efter att ha filtrerat cellprover försökte Miescher isolera kärnor från cytoplasman, vilket han gjorde genom att utsätta kärnan för en alkalisk extraktion och sedan försurning. Resultatet? Något som Miescher kallade för nuklein, i dag känt som dna.

Intressant nog fortsatte Miescher och hans kollegor att studera nukleinsyror under flera år, men insåg aldrig till fullo dna:s betydelse, med dess dubbelspiralstruktur. Dess sanna natur avslöjades senare av amerikanen James Watson och engelsmannen Francis Crick 1953. I dag har dna givetvis studerats utförligt och visat sig vara ansvarigt för kodningen av genetiska instruktioner för varje levande organism på planeten.