Slaget vid Arsuf

En stor strid under det tredje korståget. I Arsuf drabbade Rickard och Saladin samman.

01 Arsufskogen

Efter att ha intagit Akko gav sig Rickard av mot sitt nästa mål, Arsuf. För att ta sig dit måste han röra sig söderut längs med Medelhavskusten och sedan korsa Arsufskogen, ett av få skogsområden i hela Levanten. Saladin visste det och efter att ha spårat och trakasserat Rickards långsamma träng och infanteri bestämde han att skogen var en perfekt plats att slå till på.

02 En smal slätt

Rickard var orolig för att hans konvoj skulle anfallas och rörde sig långsamt genom Arsufskogen. Inga incidenter inträffade under den första milen. Saladin hade dock redan identifierat platsen där han skulle slå till – en smal öppen slätt i skogen, cirka 9 kilometer från Arsuf. Saladin tänkte inleda små skärmytslingar längs hela konvojens längd och sedan slå till bakifrån med

ett avgörande anfall.

03 Spejare i gryningen

När de lämnade lägret i gryningen den 7 september 1191 rapporterade Rickards spejare att Saladins spejare hade siktats. Rickard insåg att det innebar att hela Saladins armé fanns i närheten och började arrangera sin armé. Män skickades till konvojens främre och bakre delar, där förtruppen bestod av Tempelherreorden under befäl av sin 11:e stormästare, Robert de Sablé.

04 Saladin anfaller

Så snart Rickards konvoj nådde slätten anföll Saladins styrkor. Framtill skickade Saladin in en tät svärm av skärmytslare, medan skvadroner med tungt kavalleri samt bågskyttar till fots och häst följde efter och delade upp sig så att armén anföll både från mitten, vänster och höger.

05 Korsfararnas flanker håller

Saladins främsta taktik var att bryta upp korsfararnas flanker och han beordrade därför spjutkastare och beridna bågskyttar att utföra blixtanfall längs deras flanker och retirera innan korsfararnas bågskyttar hann hämnas. Men flankerna höll.

10 Den ayyubidiska armén splittras

När den högra flanken var krossad gav sig den ayyubidiska armén snart av tillbaka upp bland bergen och skogarna söder om Arsuf. Rickard, som insåg att de jagande riddarna kunde råka ut för ett bakhåll i ett överraskningsanfall, drog tillbaka krigarna till en ordnad formation vid Arsuf och beordrade dem att slå läger i den nu säkra befästningen. Saladin tvingades retirera med ett något fläckat rykte som oslagbar ledare.

06 Johanniterorden under attack

Saladin bytte fokus och skickade armén till kolonnens bakre del för att anfalla Johanniterorden. Saladin deltog i anfallet tillsammans med sin bror för att inspirera männen till ett genombrott. Rickard höll ihop konvojen trots vissa förluster och drev dem mot Arsuf.

09 Tempelriddarna släpper loss

Befriade från den taktiska ordern att försvara sig och upprätthålla disciplinen började korsfararna anfalla saracenerna, och släppa loss allt sitt hat och sin stridsvilja i en enda brutal dödsvåg.

Den högra kanten av Saladins armé kunde inte hålla tillbaka anfallet utan kollapsade nästan omedelbart. Rickard själv deltog mitt i striderna. När en blodig hämnd för dagens anfall var utförd gav sig Tempelherreorden av på jakt efter flyende saracener.

08 Motanfallet går hem

Garnier de Nablus trotsade sina order i och med motanfallet men när Johanniterorden anföll visste Rickard att de behövde stöd och beordrade sin armé att ansluta sig till dem. Hela tyngden av korsfararnas armé bytte därför plötsligt riktning, från försvar till anfall, och rammade den ayyubidiska armén med stor kraft.

07 Riddarna bryter leden

Rickard nådde Arsuf mitt på eftermiddagen och den belägrade Johanniterorden retirerade in i den befästa staden. Disciplinen i leden hade slutligen gått förlorad och en strid inleddes. När han såg att hans män var i fara bröt Johanniterordens stormästare, Garnier de Nablus, ledet och anföll saracenerna.