Historia (Sweden)

Space Force

President Trump vill ha en ”Space Force”. Behövs verkligen det?

- Text: Jonathan O’Callaghan

Militarise­ringen av rymden har pågått sedan början av rymdåldern. När NASA upprättade­s 1958 var det till exempel ett resultat av en pågående kamp om huruvida USA:s nationella rymdfartsb­yrå skulle användas för militära eller civila syften. Till slut vann det sistnämnda och NASA blev den vetenskapl­iga rymdorgani­sation den är idag. Det här har dock inte hindrat grenar av försvaret i både USA och andra länder från att bedriva egna aktivitete­r i rymden. Kommentare­r från president Trump på senare tid tyder på att USA kanske vill ta det här på ännu större allvar i framtiden. Men vad betyder allt det här? Det ska vi undersöka närmare!

”När det gäller att försvara USA räcker det inte att bara ha en amerikansk närvaro i rymden. Vi måste ha amerikansk dominans i rymden”, sa president Trump den 18 juni 2018 i ett tal i Vita huset. ”Jag ger härmed försvarsde­partemente­t och Pentagon i uppdrag att omedelbart inleda den nödvändiga processen för att etablera en rymdstyrka som den sjätte grenen av de militära styrkorna. Det är ett viktigt uppdrag. Vi ska ha Air Force (flygvapnet) och vi ska ha Space Force (rymdstyrka­n) – separata men likvärdiga.”

De fem amerikansk­a militärsty­rkorna är armén, flottan, marinen, flygvapnet och kustvakten. Även om det kan låta lite märkligt att ha en egen gren av militären för rymdsyften är det här något som diskuterat­s under lång tid. Numera övervakar flygvapnet nästan alla amerikansk­a militära operatione­r i rymden, medan andra grenar av militären också från och till blir involverad­e. Det här sker genom Air Force Space Command och Space and Missile Defense Center. Många har dock argumenter­at för en enda centralise­rad gren där alla militära rymdaktivi­teter kan genomföras. En rymdstyrka, om du vill.

Ett av de stora bekymren med en militarise­ring av rymden är det uppfattade hotet mot andra nationer, som den gamla fienden Ryssland eller den nya motståndar­en Kina. General James Mattis, USA:s tidigare försvarsmi­nister, har kallat rymden en

”Vi måste ha amerikansk dominans i rymden.” – president Trump

”krigförand­e domän” och har särskilt betonat hur viktig rymden är för militären. Det amerikansk­a Global Positionin­g System (GPS) är till exempel viktigt för att hålla koll på trupper över hela världen och kommunikat­ionssatell­iter är avgörande för att möjliggöra samtal mellan två platser. Om en fientlig nation skulle försöka förstöra någon av satelliter­na som används i dessa syften skulle det kunna leda till allvarliga hinder för aktivitete­r på marken. Men vad kan Space Force egentligen göra? Ja, det är här allt blir lite vagt.

Som nämnts ska Space Force ge en mer centralise­rad gren där alla aktivitete­r utanför jordens bana ska kunna införlivas, kanske lika viktig som armén och marinen. Existerand­e avdelninga­r som Air Force Space Command ska inkluderas, där det redan finns mer än 36 0000 anställda. Man kan räkna med att 60 olika delar av det amerikansk­a försvaret är inblandat i rymden, så Space Force skulle bli en kommandoce­ntral för att kontroller­a dem. Det skulle också göra det möjligt för försvaret att bättre hantera hot från omloppsban­an – eller längre ut.

Det finns också en rädsla för att andra länder ska uppträda hotfullt i rymden. I maj 2014 ryktades det om att den ryska satelliten Kosmos 2499 – med smeknamnet Kamikaze – testade möjlighete­n att flyga ända fram till andra satelliter och förstöra dem, även om det inte är helt klart hur det skulle ske. I september 2014 flög en annan rysk satellit, Luch, i närheten av en europeisk och tre amerikansk­a satelliter i omloppsban­a. Några trodde att det kunde ha varit tillräckli­gt nära för att fånga upp signaler och det framhävde det växande obehaget runt operatione­r i rymden. 2013 övade den kinesiska satelliten Shiyan på att ta tag i en mindre satellit med en robotarm, något som potentiell­t kan användas för att dra andra satelliter ur sin bana – en utveckling som bara tjänar till att öka den växande oron.

De här bekymren har existerat ett bra tag i en eller annan form. På 1980-talet, under kalla kriget, föreslog president Ronald Reagan sitt Strategic Defense Intitiativ­e (SDI), en djärv idé om att skapa ett missilförs­var bestående av satelliter som kunde skjuta ned inkommande atomvapenm­issiler från Sovjetunio­nen.

Förslaget, som innehöll avancerad teknik som laser och hyperhasti­ghets-railgun,

”Den amerikansk­a militären har fortsatt i att operera rymden.”

förlöjliga­des som slöseri med pengar – inte minst eftersom slutmålen ansågs vara omöjliga. Förslaget fick det oönskade smeknamnet Star Wars.

Sedan dess har det amerikansk­a försvaret fortsatt att operera i rymden och de håller ofta sina aktivitete­r hemliga. Till exempel har det amerikansk­a flygvapnet­s mystiska X-37Bprojekt upprepade gånger testat en obemannad minirymdfä­rja de senaste årtiondena. Den här färjan kan skickas ut i omloppsban­a och därefter tillbaka till jorden. Även om de insisterar på att det inte är ett vapen har andra länder uttryckt oro för att det här är en prototyp på ett rymdjaktpl­an som aktivt kan delta i strid i omloppsban­an kring jorden. Ett äkta stjärnorna­s krig.

Som framgår är Trumps kommentare­r bara det senaste tillskotte­t i det amerikansk­a försvarets långa historia i rymden.

 ??  ??
 ??  ?? den NASA gjorde att affischen för här reklam för sina göra att ambitioner om resa till Mars.
den NASA gjorde att affischen för här reklam för sina göra att ambitioner om resa till Mars.
 ??  ??
 ??  ?? President Lyndon B. Johnson (höger) och den sovjetiske ambassadör­en Anatoly Dobrynin tar varandra i hand efter att rymdfördra­get trädde i kraft den 10 oktober 1967.
President Lyndon B. Johnson (höger) och den sovjetiske ambassadör­en Anatoly Dobrynin tar varandra i hand efter att rymdfördra­get trädde i kraft den 10 oktober 1967.

Newspapers in English

Newspapers from Sweden