Fickur och armbandsur

De första klockorna som kunde bäras och användas på resa.

När urverken blev mer kompakta blev fjädermekanismen tillräckligt liten för bärbara klockor eller ur.

Det första äkta fickuret uppfanns av Peter Henlein 1509 som hittade på ett sätt att göra klockor utan pendel eller fallande vikter. Den fjäderbelastade konstruktionen blev känd som Nürnbergägget. Uret var väldigt tungt, men blev snart populärt.

Nästa stora framsteg kom när Christiaan Huygens finjusterade konstruktionen och gav den minutvisare. Klockan fick också flera kugghjul så att den inte behövde dras upp lika ofta.

De här första fickuren blev snart ett viktigt hjälpmedel för tågkonduktörer som hade ansvar för att tågen gick enligt tidtabell, och armégeneraler använde dem för att synkronisera order och uppdrag.

Armbandsuret uppfanns av den schweiziska firman Patek Philippe 1868. I början var de endast populära hos överklasskvinnorna, eftersom männen föredrog fickur, men det ändrades under första världskriget.

Då använde soldaterna armbandsur för att samordna artillerield och infanterianfall. Den maskulina bilden av soldater med armbandsur fängslade snart befolkningen där hemma.