Jane Goodall
Kvinnan som levde bland schimpanser.
Redan tidigt visade Jane Goodall en tydlig fascination för djur och deras beteende. Som femåring försvann hon en gång och var till föräldrarnas stora oro borta i flera timmar. Det visade sig att hon hade följt efter en höna in i hönshuset för att ta reda på var äggen kom ifrån. Föräldrarna uppmuntrade hennes forskningsiver, och efter att ha läst Berättelsen om doktor Dolittle och böckerna om Tarzan ställde hon snart in siktet på att studera djurlivet i Afrikas djungler.
Vid 23 års ålder tog hon sig till den afrikanska kontinenten, och när hon mötte antropologen och paleontologen Louis Leakey fick hon sitt drömjobb. Leakey ville ha en medarbetare med ett sinne ”opåverkat av teori” som kunde studera schimpanser i deras naturliga miljö. Eftersom Jane saknade formella kvalifikationer tyckte han att hon passade perfekt för uppgiften. Han skickade henne till Gombe i Tanzania för att leva bland schimpanserna. Utrustad endast med en anteckningsbok och en kikare började hon betrakta dem på avstånd. ”Jag ville ta reda på saker som ingen annan visste och avslöja hemligheter genom tålmodig observation”, sa Jane. ”Jag ville komma så nära som det bara gick till att tala med djuren.”
På bara ett år lyckades hon bli accepterad av schimpanserna, och de lät henne komma tillräckligt nära för att hon skulle kunna göra några banbrytande observationer. Jane var den första människan som blev vittne till att schimpanser tillverkade och använde redskap och jagade och åt andra djur. Innan dess trodde man att de var vegetarianer. Hon kunde också se att de hade känslor och personligheter, ungefär som vi, och hon såg dem både kramas och pussas, slåss och döda.
Många naturforskare i den mansdominerade forskarvärlden var dock ovilliga att acceptera en outbildad kvinnas upptäckter. Vissa trodde till och med att Jane själv hade lärt schimpanserna använda redskap. ”Det skulle ha varit fantastiskt om jag kunnat göra det”, skrattade Jane. Hon blev också kritiserad för att ha gett schimpanserna namn och personligheter. ”Jag gav dem inte personligheter, jag beskrev bara personligheterna de hade”, sa hon.
Även om Jane inte hade några ambitioner att bli forskare insisterade Leakey på att hon skulle doktorera i etologi så att hennes forskning fick större tyngd. Hon gick med på det, men bara för att kunna återvända till Gombe. Där inrättade hon en forskningsstation där hon under de 25 följande åren fortsatte att göra upptäckter om våra närmaste nu levande släktingar. Tyvärr fick hon även uppleva förstörelsen av deras livsmiljö och minskningen av beståndet. Idag reser Jane världen runt i kampen för att bevara djurlivet och lär upp nästa generation schimpansbeskyddare.
”Jane var den första som såg schimpanser använda redskap.”