JORDENS ”GRÖNA LUNGOR”
Det brukar sägas att skogen är lite som jordens lungor – och det stämmer. Skogen renar luften, tar upp koldioxid och skickar ut syre i atmosfären så att vi kan andas. Skogen bidrar till att reglera klimatet, trä ger oss viktigt bränsle och byggmaterial och skogen är en enorm livsmiljö för växter och djur. Trädens rötter stabiliserar jordmånen och upprätthåller näringsinnehållet i jorden. Det gör i sin tur att nyttoväxterna vi lever av kan växa och ge mat och sysselsättning. Därför är skogen avgörande för vår överlevnad.
Idag är runt 30 procent av jordens landområden täckta av skog, men andelen minskar i oroväckande hög takt. Enligt data från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation ledde avskogning till att runt 129 miljoner hektar av världens skogar förstördes under perioden 1999–2015. Hårdast drabbades Latinamerika och Afrika söder om Sahara.
Där avskogning betyder förlust av träd, betyder återbeskogning motsatsen. Innovativa strategier och projekt inleds för att återbeskoga områden där träden har försvunnit. Avskogningen leder till förlust av biologisk mångfald, förlust av livsmiljöer och jorderosion. Jorderosion leder till att näringsämnen från jordmånen försvinner så att den inte längre lämpar sig för jordbruk. Det leder också till översvämningar och att floder blockeras. Samtidigt kommer den ständiga förlusten av koldioxidslukande träd tillsammans med förbränningen av fossila bränslen med tiden att bidra till globala klimatförändringar. Återskogning är därför helt avgörande i försöket att vända den negativa utvecklingen.
I värsta fall kan avskogning leda till ökenspridning, där tidigare skogbevuxna områden blir torra och ofruktbara. Ökenområdena har stor inverkan, inte bara på miljön utan också på människorna som är beroende av ekosystemet. Saharas ständiga utbredning är till exempel ett växande hot mot de cirka 309 miljoner människor som lever i Sahelbältet i Centralafrika.
Den stora gröna muren
Området ligger i de globala klimatförändringarnas frontlinje, och där är återbeskogningsprojekt av största vikt. Det pågår en mängd olika initiativ för att återinföra träd i ekosystem, bland dem projektet som kallas Den stora gröna muren.
Den stora gröna muren påbörjades 2007 och var först tänkt att utgöras av ett 1,5 mil brett bälte av planterade akacieträd som skulle sträcka sig 800 mil från öst till väst ovanför Sahel och korsa 11 landsgränser. Men i praktiken har det bara blivit ett lapptäcke av plantager i regionen och planerna har inte förverkligats till mer än 15 procent. Senegal har kommit längst och har planterat 11,4 miljoner träd för att hejda ökenspridningen.
De nyplanterade, torkaresistenta akacieträden håller vattnet i jorden så att brunnarna kan fyllas igen och lokalsamhällena får tillgång till mer vatten. Skuggan från bladen minskar bevattningsbehovet, och bladen bildar också kompost. Med större grödor blir det arbete till fler. Det leder till ekonomisk tillväxt så att samhällen i bästa fall kan blomstra och inte bara överleva. Det är fortfarande många år kvar tills den gröna muren står klar, men förhoppningen är att projektet ska ha en enorm betydelse för regionen.
”Skogen är avgörande för vår överlevnad.”
Träden måste överleva
Akaciorna är perfekt anpassade till miljön de planteras i. Både de och andra träd som planteras för att återuppbygga skogar måste vara tåliga nog för att överleva.
När människor bosatte sig på Island på 800och 900-talen var 30–40 procent av ön täckt av skog. Men efter tusen år av överbete och avverkning har landet förlorat enorma mängder naturlig biomassa. För 100 år sedan fanns det knappt några träd på Island, och för 50 år sedan trodde nästan ingen att stora träd kunde växa på ön.
”De starkaste och tåligaste klarar sig bra, och resultatet blir en naturlig och organisk skog.”
Träd som planterades för 50 år sedan i ett försök att återskapa skog på ön har svårt att klara klimatvariationerna och de milda vintrarna. Därför tar Islands skogsbrukare hjälp av vetenskapen för att odla, studera och välja ut de bäst lämpade arterna som kan växa och frodas. Trädplantorna får växa till sig i jättelika växthus där alla parametrar kan styras för att ge dem bästa möjliga start.
Där Island använder sig av exakt vetenskap förlitar sig stora områden i Amazonas på gammalt hederligt naturligt urval som nyckel till återbeskogningen genom en metod som kallas ”mucava”. Det innebär att en tät och varierad blandning av tusentals lokala trädsorter sprids ut i avskogade områden. Även om många av fröna inte kommer att resultera i några livskraftiga träd, klarar sig de starkaste och tåligaste bra.
Resultatet blir en naturlig och organisk skog där växterna kämpar för att överleva.
Traditionella metoder där trädplantor planteras ut en och en är både tidskrävande och kostsamma. Med mucava-metoden sker både sådd och tillväxt istället på naturlig väg. I ett av de största återbeskogningsprojekten som har inletts i Amazonas försöker Conservation International återskapa 30 000 hektar skog, vilket motsvarar planteringen av 73 miljoner träd. Frön från över 200 lokala arter har skaffats från fröbanker som byggts upp av lokala frösamlare. Med mucavametoden kan man så för hand, från luften eller med hjälp av maskiner, och det är ett mycket mångsidigt och flexibelt sätt att skapa nya skogsområden.
Roosevelt var tidigt ute
Initiativ för att återskapa försvunna skogar är inget nytt. Historiskt har det rått stor efterfrågan på trä för olika användningsområden. På 1930-talet drabbades mellanvästern i USA av omfattande torka och sandstormar under den så kallade Dust Bowl-perioden, som slog hårt mot jordbruket. President Roosevelts lösning var enkel: att plantera läbälten tvärs över det stora prärie- och stäppområdet Great Plains. Rader av träd planterades längs utsatta sträckor vid åkrar och vägar. Träden hejdade vinden och deras rötter band både jordmån och näringsämnen.
1942 hade man planterat miljontals träd, från North Dakota till Texas, i ett av de mest lyckade miljöprojekten i USA:s historia. Torkans skadeverkningar begränsades, dammstormarna minskades och jordbruket kunde gradvis återhämta sig.
Du kan bidra Återbeskogning på global nivå är en enorm uppgift, men även om skogarna fortfarande krymper är återbeskogning en åtgärd som fungerar om kunskaperna används på rätt sätt. Du kan själv bidra på flera sätt. För det första kan du kontrollera ursprunget för de trävaror du använder och välja hållbara källor. Du kan också undvika produkter som innehåller palmolja och på så sätt bidra till att minska efterfrågan på produkten. Produktionen av palmolja orsakar nämligen skogsskövling som ödelägger viktiga regnskogsområden. Det finns även många organisationer som arbetar med att plantera nya träd, och här kan du bidra genom att skänka pengar. Dessutom finns en sökmotor – Ecosia – där alla annonsintäkter går till trädplantering, så du kan bidra till återbeskogningen av vår jord medan du söker på nätet.
”Den stora läplanteringen på The Great Plains är ett av de mest lyckade miljöprojekten i USA:s historia.”