SIGRID UNDSET KVINNOSAKSKÄMPE OCH NOBELPRISTAGARE
Sigrid Undset är den kvinna som kanske har lämnat djupast spår efter sig i norsk litteraturhistoria – inte bara genom sina texter utan också genom sin starka röst i samhällsdebatten.
Sigrid Undset föddes 1882 i den danska staden Kalundborg, men växte upp i Oslo, dåvarande Kristiania. Modern, Charlotte Gyth Undset, var dansk, och fadern, Ingvald Undset, var en norsk arkeolog och vetenskapsman. Sigrid introducerades därför tidigt för källkritisk historieskrivning och en kritiskt granskande syn på vetenskap.
Som 16-åring slutade hon skolan och efter att fadern dött tog hon jobb som kontorist på ett ingenjörskontor, något som gav henne en god inblick i arbetarklassens och småborgarnas miljö och livsvillkor. Det inspirerade henne till att skriva några novellsamlingar.
1907 debuterade hon som romanförfattare med dagboksromanen Fru
Marta Oulie, där titelkvinnan berättar om sin väg mot otrohet mot den äkta mannen.
KVINNOSAKSFRÅGAN OCH DEBUTEN
1911 kom romanen Jenny ut och det här skulle bli Undsets litterära genombrott. Romanen gav dock upphov till kontroverser, både bland kvinnosaksförespråkare och konservativa. Huvudpersonen Jenny, en ung konstnär på väg uppåt, lever ett utsvävande liv i Rom, men väljer att begå självmord när hon inser att drömmen om ett lyckligt liv med en man hon kan älska inte kommer gå i uppfyllelse.
Jenny anses vara ett inlägg i debatten om kvinnans ställning i samhället och en kritik av kvinnosakskvinnornas tro på den självständiga kvinnan. Det här temat skrev Undset senare mer om i flera engagerade inlägg.
MEDELÅLDER OCH NOBELPRIS
Undset lät sig med tiden inspireras av den katolska idén om Guds existens som den absoluta sanningen. Den här synen kommer särskilt fram i böckerna om Kristin Lavransdotter. Här följer vi Kristin från det att hon växer upp på en gård i Gudbrandsdalen i början av 1300-talet tills hon dör av pest i ett kloster utanför Trondheim 1349.
Kransen (1920), som är den första delen i trilogin, anses vara en av Norges vackraste kärleksromaner, där Kristin trotsar faderns utvalda äkta man och i stället gifter sig med den barske riddaren Erlend. I trilogins sista bok, Korset, kommer Kristin till insikten om att hon genom hela sitt liv inte har haft en egen vilja utan har styrts av Gud.
1928 tilldelades Sigrid Undset Nobelpriset i litteratur för sina mäktiga
medeltidsromaner, däribland trilogin om Kristin Lavransdotter. Prispengarna donerade hon till välgörande ändamål, först och främst till en fond som skulle hjälpa familjer med barn med psykiska funktionsnedsättningar.
SAMHÄLLSDEBATTÖR OCH ANTIFASCIST
Undset var under hela sitt vuxna liv en stark och tydlig debattröst i tidningar och tidskrifter – delvis med åsikter och synpunkter som var kontroversiella i samtiden.
Hon var dessutom tidigt ute med att varna för Hitlertyskland och fascismen, och på 30-talet skrev hon en rad brännande essäer som kritiserade naziregimens rashygien.
1942 fick hon själv krigets fasor nära inpå sig när sonen Anders föll i strid mot tyskarna. Undset flyttade till USA där hon bland annat höll en rad tal i radio, som en del av frihetskampen för Norge. 1947 tilldelades hon storkorset av Sankt Olavs orden ”för framstående litterärt verk och för tjänster för fäderneslandet”.
Den 10 juni 1949 dog Sigrid Undset på Lillehammers sjukhus, 67 år gammal.