MED BORG ARRÄT TS AK TI VIS TEN ROSA PARKS

När en kvinna vägrade att resa sig från sitt bussäte ledde det till en omfattande proteströrelse mot segregation och orättvisor.

Afroamerikaner hade brutit mot segregationsslagarna med vilje på offentliga transporter innan Rosa Parks gjorde det, till och med i hennes hemstad Montgomery i Alabama. Där hade 15 år gamla Claudette Colvin blivit arresterad nio månader tidigare för samma överträdelse: att vägra lämna ifrån sig bussätet. Ändå var det Parks berömda handling när hon vägrade som skulle starta den omfattande medborgarrättsrörelsen.

Torsdagen den 1 december 1955 var Parks klar på det tunga jobbet som sömmerska på ett varuhus. Hon klev på bussen och tog plats bakom ”Endast vita”-sektionen. Snart blev alla säten upptagna. När en vit man kom på bussen och ställde sig i mittgången beordrade busschauffören, James Blake, fyra svarta passagerare att flytta sig, bland dem den 42-åriga Parks. Det var inte första gången hon hamnade i bråk med Blake. 1943 kastades hon av bussen för att hon gick på i den främre änden och inte där bak.

De reste sig, men Parks satt kvar. Hon var inte fysiskt trött, så som det har hävdats, men hon var trött på att behöva ge efter hela tiden. Parks hade i många år varit en ivrig aktivist och medlem av National Association for the Advancement of Colored People (NAACP, Nationella föreningen för förbättringar för de färgade) och hon visste mycket väl vad konsekvenserna var för att vägra resa sig.

Hon arresterades.

Edgar Nixon, ledare för den lokala avdelningen av NAACP, och advokat Fred Gray fick höra talas om Parks historia. De hade väntat på en möjlighet att pröva segregationslagarna i rätten. De menade att Parks var perfekt för att lyfta frågan och hon gick med på det. Det stod henne dyrt på det personliga planet. Parks miste jobbet, försatte sin familj i fara och hotades till livet för det hon gjorde.

Dagen för rättegången, den 5 december, organiserades en bussbojkott, men det var bara början. Bussbojkotten i Montgomery varade i 381 dagar och ledde till att segregationen avskaffades på bussarna i Alabama. Det gav upphov till medborgarrättsrörelsens nästa steg: massmobilisering, icke-våld och en karismatisk ledare, Martin Luther King.