NÄR FICK KVINNOR RYCKA IN?
Kvinnor har alltid spelat en viktig roll i krigstider – även om de från början inte alltid har tillåtits strida.
År 1978 beslutade den svenska regeringen att kvinnor får arbeta som befäl i försvaret, men till en början gällde detta bara markbefattningar inom flygvapnet. Två år senare, 1980, ryckte kvinnor in för första gången, vid F16 i Uppsala.
Det var först 1989 som kvinnor fick tillträde till alla militära befattningar och möjlighet att lönearbeta inom försvarsmakten i Sverige på samma sätt som män. De sista befattningarna som öppnades upp för kvinnor var stridspilot och ubåtstjänster.
Innan 1989 arbetade kvinnor inom militären till exempel som kockar, sömmerskor, sjukvårdare och mekaniker. Man ansåg att kvinnor på skepp betydde otur.
När kvinnor släpptes in i militären använde man könsstereotyper för att motivera varför ett område passade bra för kvinnor. Ett exempel är luftbevakningen – man hävdade att kvinnor är bättre lämpade för händelselöshet än män och därför passar här. Man ansåg att kvinnor kan stå och sticka i ett torn och därmed hålla sig koncentrerade.
Många kvinnor sökte sig till försvaret för att komma hemifrån eller av rädsla för att kriget skulle komma till Sverige.
I försvarsmakten arbetar idag cirka 20 000 personer – 18 procent är kvinnor. Cirka 8 procent av försvarets officerare och specialistofficerare är kvinnor. Av de som deltar i internationella, militära insatser är 20 procent kvinnor. 40 procent av försvarsmaktens civilt anställda är kvinnor.