Häxprocesserna i Bamberg

Bamberg (1609–1631)

Häxprocesserna i Bamberg utfördes med kraft av stadens styrande. Under furstebiskop Johann

Gottfried von Aschhausen, som satt på sin post 1609–

1622, drog häxjakten igång på allvar. Hans föregångare hade snarare fokuserat på att bekämpa protestanter än häxor. Dåliga skördar bidrog till masshysterin och efter att förordningar hade utfärdats mot slagrutemän och trollkunniga ökade förföljelserna lavinartat. När Johann Georg Fuchs von Dornheim – även känd som häxbrännaren – blev furstebiskop 1623 ökade de ännu mer som resultat av fler misslyckade skördar. Den hänsynslöse häxjägaren von Dornheim beordrade att fängelset Drudenhaus skulle byggas. Där skulle endast häxor spärras in och torteras.

De anklagade kom från alla möjliga ställen och deras sociala staus varierade. Somliga var medlemmar ur rivaliserande styrande familjer, men även yrkesmän som slaktare, bagare och bryggare anklagades.

Förgiftning av livsmedel genom magi var en realitet för många, så dessa yrken betraktades som särskilt suspekta. De lägre klasserna som arbetade som fiskare och tjänstefolk anklagades för att besöka häxsabbater.

Offren fick sina tillgångar beslagtagna vilket de styrande profiterade på. Allmänheten började inse att vem som helst kunde bli anklagad och benägenheten att beskylla andra avtog när självbevarelsedriften tog över.

Röran upphörde till slut när svenska trupper rörde sig in i området och stängde fängelset. Fångarna fick svära på att hålla tyst om vad de hade blivit utsatta för.