En obruten tradition?
I ett försök att sammanlänka dagens utövare av häxeri med gamla tiders, lade antropologen och folkloristen Margaret Alice Murray fram en spännande teori gällande häxornas ”släktträd”. Enligt hennes bok The Witch Cult In Western Europe från 1921 ingick de män och kvinnor som åtalades under häxprocesserna i en uråldrig fruktbarhetskult. Magin och ritualerna de hängav sig åt hörde till en lång och aktad tradition. Efter häxprocessernas era höll de kvarvarande häxorna mycket låg profil för att undvika problem. Kulten dog emellertid aldrig ut helt och hållet, utan medlemmarna fortsatte i största hemlighet och återföddes i det som i dag är Wicca-rörelsen.
Tråkigt nog för Murray och de som stödjer hennes teori finns det ringa bevis när man granskar saken närmare. Försöken att identifiera häxringar vid 13 av de historiska häxrättegångarna gav inget vid närmare undersökning av fallen. Det gäller även de flesta andra av hennes centrala argument som den förmodade dyrkan av avgudabild med horn och utövandet av rituell magi.
under en tioårsperiod tog de som anklagade henne till rätten med hänvisning till att hon hade blivit attackerad. I båda fallen dömde domstolen till hennes fördel och de som hade attackerat henne fick stå för kostnaderna.
År 1782 blev Anna Göldi från Glarusi Schweiz den sista personen som på laglig väg avrättades för häxeri i Europa. Hon arbetade som hembiträde åt familjen Tschudi och anklagades för att använda övernaturliga krafter för att placera nålar i en av döttrarnas mat. Till skillnad från de flesta som avrättades för häxeri fick Gölde år 2007 upprättelse för sina påstådda brott av den Schweiziska regeringen, en åtgärd på nationell nivå som har utförts allt för sällan med tanke på de fruktansvärda rättsliga övergrepp som ägde rum under häxprocessernas era.
Mediet Helen Duncan var den sista personen i England som fängslades för trolldomsrelaterade brott. Myndigheterna fick nys om att hon påstods ha förutspått sänkningen av krigsskeppet
HMS Barham innan det var känt för allmänheten. Det kontroversiella mediet dömdes enligt häxlagen från 1736 för att hon påstod sig kunna kommunicera med de döda och fick sitta nio månader i fängelse. Man får inte glömma att det fortfarande finns delar av världen där man kan bli mördad om man misstänks vara en häxa. Det kan vara en nyttig påminnelse i denna förnuftets tidsålder.
Men det finns också en ljusare sida av saken. Efter att så länge ha varit utstött, vandrar den skräckinjagande, fruktade, fula och ensamma häxan återigen mitt bland oss. Den moderna häxan är återfödd och framställs i positiv dager tack vare att Wicca och liknande rörelser stadigt har vuxit i popularitet under det senaste århundradet. Häxor i dag representerar en identitet som är positiv, kraftfull och medveten. Det förflutnas mörker är bakom oss, men inte glömt. Och häxorna reser sig på nytt.
Ett upprop gjordes för att häxorna i Bideford skulle bli benådade 2013, men så blev
det inte.