Utövande av trolldom
Kännetecknande för häxan är att hon har ingått ett förbund med djävulen och har förmågan att kasta förbannelser, förutspå framtiden, hela sjuka personer och frammana besvärjelser. En tillfångatagen misstänkt häxa blev utsatt för hårda förhör och tortyr. Bekännelserna gjordes under tvång och baserades ofta på vaga uppgifter, som att häxan flög på en kvast eller ett djur till möten med djävulen som inbegrep förförelse, fördärvliga och rituella sexakter och att hon sålde sin själ i utbyte mot mörka krafter. Den anklagade häxan kläddes av och kroppen granskades i jakt på djävulsmärken, tecken på att personen hörde till djävulen.
Häxor kunde använda sig av besvärjelser av många skäl – från att finna kärlek till att förbättra en finansiell eller social position, hämnas på fiender eller avlägsna vårtor. De som hade råd att betala kanske ville få en besvärjelse som säkrade en god skörd. Men det hände också att häxor anklagades för mord, inte minst på barn. Under medeltiden inträdde en period med betydligt kallare klimat, vilket ledde till att häxor beskylldes för misslyckade skördar, pandemiska sjukdomar och den ökade brottslighet som följde. Efter att digerdöden svepte över Europa på 1300-talet och avsevärt decimerade befolkningen förändrades attityden gentemot häxor från nyfikenhet och tolerans till skräck och förföljelse.
Att bota krämpor – allt från cancer till dålig andedräkt – var något som häxan ofta gjorde. Hon kunde exempelvis sjuda den färska roten från en hundtandslilja eller en huggormstunga i mjölk. Att dricka avkoket skulle bota magsår.
Den förmodligen mest ökända av
Englands häxprocesser var den som ägde rum i Pendle, Lancashire sommaren 1612.
Nio kvinnor och två män hängdes, och det hela började med en förbannelse. En ung kvinna bad en lokal gårdfarihandlare om nålar. Han vägrade att ge henne några och drabbades kort därpå av en stroke. Kvinnan erkände att hon hade sålt sin själ till Satan och förmått honom att skada gårdfarihandlaren. Förbannelser kunde vara enkla eller komplexa, de kunde inbegripa en spottloska, en nedskriven text som brändes, lerfigurer, dockor eller en utdragen ritual som ägde rum under flera dagar.
Men häxor konsulterades ofta för sin klärvoajans eller förmåga att förutse framtiden. En engelsk häxa, Mother
Shipton i Knaresborough, Yorkshire, påstås ha förutspått tåg, flygplan, bilar, och telegrafen flera sekler innan de blev verklighet. Amuletter och berlocker ansågs också vara effektiva. De bars eller hängdes i fönster och kunde bestå av små påsar med örter eller miniatyrer av vardagliga föremål som till exempel spikar eller hästskor.
Häxor beskylldes för allt – från misslyckade skördar till barnadöd.