Kärlekens pris
Vadbestod medeltida kärleksbrygder av?
Om man ser på bevisen är det emellertid osannolikt att det fanns någon bäring i anklagelserna mot Elisabet och Jacquetta. Somliga skribenter har dragit stora växlar på Jacquettas bakgrund och familjelegenden som bygger på legenden om vattenanden Melusine. Enligt vissa var det genom denna koppling som Jacquetta och hennes dotter ärvde sin medfödda talang för trolldom. Det skulle inte ha varit så långsökt för hennes samtida att tro på – trolldom ansågs trots allt gå i arv inom vissa familjer, från mor till dotter. Det var en föreställning
som var mycket utbredd under de kommande häxprocesserna i England. Det finns dock inget som tyder på att varken Jacquetta eller Elisabet satte någon tilltro till familjelegenden.
Det har av vissa hävdats att Elisabet och Edvard gifte sig den 1 maj. Datumet är traditionellt känt som Beltane och markerar en av den hedniska kalenderns viktigaste dagar som är starkt förknippad med trolldom och ritualer. Det fanns till och med de som påstod att kungen själv hade deltagit i de övernaturliga upptågen tillsammans med Elisabet, hennes mor och andra häxor. Det är givetvis bara påhitt – Edvard sa visserligen att han hade varit utmattad efter bröllopsnatten, men det fanns sannolikt mer jordnära och rimliga förklaringar till det.
Att bröllopet skedde så plötsligt och att drottningens person inte mottogs så väl gjorde förmodligen att det låg närmare till hands för folk att tro på, eller åtminstone muttra om, möjligheten att det fanns oegentligheter med i bilden. Elisabet drog till sig fientlighet och avundsjuka blickar från start. Hennes vackra utseende i kombination med hennes bakgrund – vid tiden var hon den enda drottningen som kom från så enkla förhållanden – gjorde att hon utsattes för allsköns rykten och historier. Hon betraktades dessutom som en lycksökerska, en minst sagt opassande fru och drottning till kungen. Hennes mor ansågs ha för stort inflytande – inte bara genom att ha hjälpt dottern att få kungen på kroken, utan också för att ha säkrat fördelaktiga positioner och äktenskap för andra medlemmar i den stora familjen.
Hur bra historien än är, är det osannolikt att Elisabet och hennes mor sysslade med trolldom för att skapa äktenskapliga fördelar. Om det fanns något annat än tillfälligheter med i spelet skulle det möjligen vara att Elisabet hade uppmuntrats av sin mor att vänta vid platsen och hoppas på att Edvard skulle rida förbi, men inte heller det finns det några som helst belägg för.
Anklagelserna mot Elisabet och hennes mor betraktas sannolikt bäst genom dåtidens politiska filter. Efter Edvard IV:s oväntade död fanns det två huvudkandidater till makten – Edvards bror Richard, hertig av Gloucester – och familjen Woodville vars överhuvud var drottningen. Familjen Woodville utgjorde ett direkt hot mot Richard, de hade det kungliga rådets gunst framför den unge Edvard V. Richards roll som Edvard V:s beskyddare innebar att han ville ha bort Elisabet och hennes barn ur bilden.
När det gällde Richards påståenden att Elisabet hade försvagat hans arm och försvårat hans andning är det knappast förvånande att han varken kunde eller ville driva dem vidare. Thomas More avfärdade dem som dumheter och hänvisade till att Elisabet var alldeles för smart för att drista sig till att syssla med svartkonst.
Var Elisabet en häxa? Svaret baserat på tillgängliga bevis blir nej. Men oavsett vad man tror är myten både populär och seglivad. Historien har fått nytt liv i litteraturen och i tv-skildringar vilket pekar på att myten inte kommer att dö ut än på länge.
”Möjligen hade Elisabet uppmuntrats av sin mor att vänta vid platsen och hoppas på att Edvard skulle rida förbi.”