Den sista fria nationen på jorden

Fly och söka skydd utomlands

Det är ett brott att fly landet och söka skydd någon annanstans. Straffen varierar men har ibland bestått av avrättning. De flesta flyktingar flyr över Yalufloden till Kina i hopp om att kunna ta sig till Sydkorea.

Oberoende medier är förbjudna

Pyongyang har total kontroll över medierna – tv, radio, tidningar och all publicering, samt den mycket starkt begränsade internettillgången som bara få högt rankade personer får tillgång till.

Inga fria marknadsaktiviteter godkänns

Förutom några få enstaka, högst reglerade, bondemarknader som uppstår ibland är alla marknadsaktiviteter – som att köpa och sälja mat, kläder, bilar eller egendom – förbjudet.

Innehav av icke godkänd information från utlandet

Den som blir påkommen med något som inte kommer från Nordkorea, som dvd-filmer, böcker, tidningar och usbminnen med tv-program, får ett hårt straff, som fängelse. Sydkoreanska material är de som bevakas hårdast.

Organiserat politiskt motstånd är förbjudet

Allt organiserat politiskt motstånd är förbjudet, inklusive alla alternativa politiska partier, fraktioner inom det styrande Koreas arbetarparti eller till och med spontant uppkomna rörelser.

Inga självständiga fackförbund

Precis som i grannlandet Kina sanktioneras alla fackförbund i Nordkorea av staten och står under Arbetarpartiets kontroll. Det, hoppas ledarna, ska stoppa alla motsvarigheter till Polens solidaritetsrörelse i Nordkorea.

Ingen religiös frihet

Även om staten har skapat ”Potemkin”-kyrkor att visa upp för besökarna finns det i själva verket ingen religiös frihet alls i Nordkorea enligt Human Rights Watch.

Songbun-systemet

Det här systemet påverkar allas anställningar, bostäder och skolor eftersom det är landets sociopolitiska klassificeringssystem som grupperar folket i lojala, vacklande och fientliga klasser. Nästan ingen lyckas ta sig uppför samhällsstegen.