SKRIFTLIGT FYND IV – BREV FRÅN ALCUIN TILL AETHELRED

Tänk, i nästan 350 år har vi och våra förfäder bott i detta mycket vackra land, och aldrig tidigare har så skrämmande gärningar förekommit i Britannia som de vi nu har varit utsatta för från ett hedniskt folks sida Man ville heller inte tro att ett sådant överfall från havet skulle kunna äga rum. Se den heliga Cuthberts kyrka är stänkt med blod från Herrens tjänare. Den är berövad alla sina dyrbarheter, den plats som är den mest ärevördiga i hela Britannia, är ett byte för hedningar. Och platsen där efter S:t Paulinius avresa från York, den kristna religionen i vår ras steg upp, där har lidelse och olycka vuxit. Vem fruktar inte detta? Vem sörjer inte detta som om hans land blivit erövrat? Rävar plundrar den utvalda vinstocken, Herrens arv ges till ett folk som inte är hans eget; och där det var lovprisning av Gud, är det nu hedningarna som råder. Den heliga lovprisningen är vänd till sorg. Överväg noga och rannsaka grundligt, bröder, om inte denna osedvanliga och ohörda ondska orsakades av en orimlig, ond praxis. Jag säger icke …