JAKTEN PÅ NAZISTERNA

Kriget mot Nazityskland var inte över när Berlin föll och Tredje riket kapitulerade i maj 1945. Det fortsatte i många månader i Nürnbergdomstolens rättegångssalar. Domstolen inrättades av de allierade segermakterna för att döma och straffa de som bar ansvaret för kriget och dess fruktansvärda följder. Det var dock inte alla de huvudansvariga för Hitlers apokalyptiska vision som hamnade bakom lås och bom. Vissa, som propagandaminister Joseph Goebbels, följde führerns exempel och tog sitt liv för att slippa gripas. Andra, som Himmler och Göring, lyckades begå självmord efter gripandet.

Men många krigsförbrytare kom undan, nazister högt upp i hierarkin så väl som grå byråkrater, gamla och unga, tyskar och utlänningar, militärer och civila – som råttor flyr ett sjunkande skepp lämnade de det besegrade Nazityskland för att hitta gömställen runt om i världen.

Med god hjälp av ett sinnrikt nätverk av sympatisörer skaffade de nya identiteter och chansen att börja ett nytt liv.

Helt säkra kunde de dock aldrig känna sig. Det fanns nämligen de som vigt sina liv åt att spåra upp dem.

INTE BARA LEDARE INTE BARA LEDARE En ung officer i WaffenSS överlämnar sig under krigets sista dagar. Kommendanter för dessa reenkhrey teraadvefråivtaill-igt aredkersytfeörrakdreigåstbarlott, precis som de nazistiska ledarna.