Global utblick
Kort om det senaste inom djurliv, hälsa, historia, jorden, rymden och andra märkliga nyheter.
Ett stort antal arbetsmyror föll ned i en nedlagd atombunker i västra Polen och skars av från huvudkolonin. Hundratusentals av dem överlevde i åratal genom att äta kadavren efter sina döda kamrater.
När forskarna besökte bunkern 2016 beskrev de ett samhälle på närmare en miljon arbetsmyror av arten Formica polyctena, vanlig skogsmyra. Huvudkolonin myllrade i en myrstack över bunkerns ventilationsrör och under årens lopp föll en jämn ström av olycksaliga myror ned genom röret till bunkern. Eftersom röret mynnade ut i taket på kammaren kunde inte myrorna klättra ut igen när de väl hade ramlat ned.
Myrorna hade inte något att äta i den becksvarta bunkern. 2016 utgick forskarna från att insekterna klarade sig genom att äta sina döda kamrater. Senare återvände forskarna till bunkern och fortsatte undersökningarna av de strandade myrorna för att leta efter tecken på att insekterna åt döda artfränder.
Bunkern, som på sin tid tillhörde en kärnvapenbas, ligger alldeles vid den tyska gränsen. Där lagrade det sovjetiska försvaret kärnfysiska vapen från slutet av 1960-talet och fram till 1992, meddelade forskarna 2016.
”Under en inspektion i juli 2015 uppskattade vi att bunkerns bestånd av Formica polyctena bestod av många hundratusen arbetare, kanske strax under en miljon”, skrev forskarna på nätet i Journal of Hymenoptera Research. Tusentals myror myllrade över bunkerns golv och väggar, men de kunde inte gå på insidan av taket för att nå röröppningen, som var den enda vägen ut ur stenfängelset.
För den nya undersökningen samlade forskarna över 150 döda myror från ”kyrkogårdar”, det vill säga högar av lik på golvet och vid väggarna i bunkerns huvudmyrstack. De antog att lik med gnagmärken på bakkroppen var kannibaliserade, och mycket riktigt fanns det gnagmärken på ”ett överväldigande flertal” – 93 procent – av liken. I bunkern tjänade liken som en evig buffé, så att myrorna kunde klara sig på en plats där de
annars skulle ha svultit ihjäl, menade forskarna.
Även om bunkermyrornas levnadsförhållanden var förfärliga slutade deras historia väl, i alla fall för de myror som inte blev uppätna. Författarna till forskningsrapporten funderade också på hur de skulle kunna hjälpa de strandade myrorna hem, och 2016 satte de upp en lodrät gångbro, en träbjälke som sträckte sig från golvet till rörmynningen i taket. När forskarna kom tillbaka till bunkern 2017 såg de att de flesta myror hade använt den nya flyktvägen och tagit sig ut i friheten.