Sju and­ra sjö­fa­ran­de ci­vi­li­sa­tio­ner

Historiens värsta Banditer - - Vikingarnas Besegrade Riken -

Nor­man­der

Nor­man­der­na var ätt­ling­ar till vi­king­ar­na och blev kän­da för si­na er­öv­ring­ar i Frank­ri­ke och Eng­land. Un­der en pe­ri­od på 900­ta­let fanns de på Si­ci­li­en och i söd­ra Ita­li­en. Nor­man­der­na eta­ble­ra­de ock­så ri­ken i Nord­af­ri­ka och så långt ös­terut som i nu­ti­da Li­ba­non.

Fe­ni­ci­er­na

Fe­ni­ci­er­na var för Me­del­ha­vet vad vi­king­ar­na var för Nor­dat­lan­ten. De­ras han­dels­kul­tur var en av de högst ut­veck­la­de i den an­ti­ka värl­den. De­ras hu­vud­stä­der Si­don (nu­ti­da Say­da) och Ty­ros i söd­ra Li­ba­non blev så mäk­ti­ga att Alex­an­der den sto­re ha­de svårt att be­seg­ra dem.

Venedig

En av historiens mest ut­veck­la­de sjö­fa­rar­na­tio­ner och den störs­ta ham­nen i se­na me­del­ti­dens Eu­ro­pa. Ve­ne­ti­a­nar­na an­vän­de la­gu­nen där de bod­de när de till­ver­ka­de bå­tar och de blev ut­märk­ta skepps­byg­ga­re. Stads­sta­ten Venedig kon­trol­le­ra­de bå­de Istri­en och Dal­ma­ti­en in­nan ned­gång­en un­der Na­po­le­on­ti­den.

Genua

Venedigs främs­ta ri­val var Genua med sin na­tur­li­ga hamn vid Li­gu­ris­ka ha­vet. Dess blomst­ran­de eko­no­mi gjor­de att Genua kun­de för­bli en själv­stän­dig stads­stat i 800 år. Han­deln var vik­tig för kors­tå­gen och ha­de för­gre­ning­ar ös­terut än­da till Krim in­nan Venedig fick över­ta­get.

Kal­maru­ni­o­nen

På fle­ra sätt en arv­ta­ga­re till vi­king­ar­na i Skan­di­na­vi­en. Kal­maru­ni­o­nens med­lem­mar var ut­märk­ta seg­la­re. Dan­mark, Nor­ge och Sve­ri­ge sam­la­des un­der en kro­na med Kö­pen­hamn som hu­vud­stad. Uni­o­nen om­fat­ta­de även Is­land, Färö­ar­na, Orkneyö­ar­na, Fin­land och Grön­land.

Shri­vi­jaya

Shri­vi­jay­a­ri­ket grun­da­de sin styr­ka på sjö­fart och blomst­ra­de mel­lan 800­ och 1400­ta­len. När det stod som högst be­drev Shri­vi­jay­a­ri­ket han­del in­te ba­ra run­tom i den ma­la­jis­ka övärl­den ut­an även med In­di­en och Ki­na. Ef­ter an­fall från Ma­ja­pa­hitri­ket och den ta­mils­ka Cho­la­dy­nastin för­föll ci­vi­li­sa­tio­nen.

Ab­ba­si­dis­ka ka­li­fa­tet

Ef­ter­trä­da­re till umayy­a­der­na som be­seg­rats 750 och den star­kas­te stor­mak­ten i Mel­la­nöstern fram till mon­go­ler­nas er­öv­ring 1258. Det ab­ba­si­dis­ka ka­li­fa­tet härs­ka­de un­der vad som kal­las den gyl­le­ne tids­ål­dern i arab­värl­den och mus­lims­ka han­dels­män hand­la­de så­väl run­tom i Me­del­ha­vet som i In­dis­ka oce­a­nen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.