Pyramiderna i Giza

Det enda kvarvarande av världens ursprungliga underverk.

TEXT AV DOM RESEIGH- LINCOLN

Den stora pyramiden, även känd som Cheops pyramid, är en symbol för ingenjörskonsten och genialiteten i det forna Egypten, och den är fortfarande en av världens mest dominerande byggnader. Pyramiden är 146,5 meter hög och reser sig högt över de två andra pyramiderna i Giza, samt Sfinxen och resterna av Nekropolis. Alla tre pyramiderna är en tydlig påminnelse om hur mäktigt imperiet i det forna Egypten faktiskt var.

Ändå vi vet mycket lite om den man som lät bygga denna imponerande maktsymbol. Kung Cheops liv har varit föremål för historikers och arkeologers intresse i årtionden. Det mest anmärkningsvärda är att kungens kvarlevor inte återfunnits någonstans. Vad hände med härskaren av det forntida Egypten? Och hur kan mysterierna kring den stora pyramiden avslöjas?

Cheop var son till kung Sneferu, som grundade den fjärde dynastin, och är en figur som omges av olösta historiska gåtor. Han kom från en epok i egyptisk historia som kallas Det gamla riket, och han var en av många faraoner vars prestationer har fördunklats av tidens gång. En hel del information är fortfarande omdiskuterad, men många historiker tror att han föddes omkring 2609 f.kr. Hans fullständiga namn var ”Khnum-khufwy”, som betyder ”guden Khnum skyddar mig”. Han övertog tronen när han var i tjugoårsåldern, efter att hans far dog.

Nästan omedelbart började Cheop bygga vad som skulle bli Den stora pyramiden. Hans far hade också byggt flera pyramider under sin livstid, men Cheop var fast besluten om att kliva ur sin fars skugga och sätta sin egen prägel på världen. Han regerade under 20 år. Eftersom det tog mellan 10 och 20 år att bygga den stora pyramiden var det ett projekt som skulle komma att definiera hela hans regeringstid.

Det råder oenighet om hur Cheop konstruerade den stora graven. Den grekiske historikern Herodotos trodde att Cheop byggde hela byggnaden med inhyrda slavar. Herodotos berättelser kommer fram till en mycket tvivelaktig och negativ slutsats. Han skildrar Cheop som en grym och despotisk ledare som sålde sin egen dotter till

prostitution. Westcar-papyrusen ger en annan bild av Cheop. I detta gamla dokument var härskaren i det fjärde riket en from man som behandlade sina undersåtar med vänlighet och anammade andligheten i det forna Egypten. I dokumentet presenteras Cheop som en man som hyrde in arbetskraft för att bygga pyramiden, trots att ett sådant projekt skulle ha gjort betydande ingrepp i de kungliga kassakistorna.

Många olika aktiviteter har kopplats till Cheop och det gör hans politiska liv till lite av ett lapptäcke. Men det finns många papyrusrullar och inskriptioner som avslöjar att kungen höll på med handel och förvärv av varor. På Wadi Maghareh i Sinai finns en steninskription som visar Cheop med den dubbla kronan, en mäktig status i regionen. Denna region var känd för sina turkis- och koppargruvor, två mineraler som var populära i egyptisk konst och konstruktion. Cheop sände också budbärare för att handla med medelhavsstaden Byblos och han var intresserad av libanesisk ceder till varvsindustrin. Han var en byggande kung som värdesatte resurser och råvaror.

Så började Cheop på den byggnad som har blivit en symbol för de forna egyptiernas mångsidighet, kronan på verket av hans regeringstid: Den stora pyramiden. Vi har tidigare nämnt att konstruktionen var mycket omfattande, men inte bara för att det tog 10–20 år att bygga pyramiden – det krävdes svindlande 2,3 miljoner stenblock. Dessutom var det var ett stort steg i den tekniska utvecklingen från experterna och faraonerna i den tredje dynastin till Cheop och den fjärde dynastin. Innan Sneferu byggde Egyptens kungar ofta små, platta gravar åt sig själva, men faraoner som Cheop hade mycket större konstruktioner än så i åtanke.

Det finns bevis som indikerar att Cheops byggpersonal, oavsett om de var slavar eller löntagare, arbetade med pyramiden mellan 2589 och 2504 f.kr. De flyttade miljontals stenblock som väger minst två ton vardera. Pyramidens bas omfattar mer än 55 000 kvadratmeter och varje sida är mer än 20 000 kvadratmeter stor. Det gör pyramiden till en imponerande syn, både då och nu. De arkitektoniska innovationerna som vi såg under fjärde dynastin kom till synes från ingenstans – och storleken var inte allt. Hörnstenarna på alla sidorna inrättades med en kulledsstruktur som skulle skydda pyramiden mot jordbävningar. Till och med betongen som användes för att hålla varje enskilt block på plats var en ny uppfinning, en uppfinning som dagens ingenjörer inte har kunnat återskapa i moderna experiment. Och det faktum att det har lyckats hålla ihop pyramiden i mer än 2000 år visar hur resursstarka byggarna i den fjärde dynastin var.

Utsidan av pyramiden vi ser idag är inte lik den färdiga konstruktionen som egyptierna kunde njuta av. När pyramiden stod klar var utsidan av Cheops påstådda grav täckt med en beklädnad av högglanspolerad kalksten. Det gjorde den stora pyramiden till en ljus stjärna i mitten av det egyptiska riket. Inklädnaden avlägsnades av muslimska handlare

som kom till makten efter dynastierna, några hundra år senare.

Cheops pyramid och resten av byggnaderna i Giza är än idag fascinerande för både arkeologer och forskare. Pyramiderna är de enda av världens sju underverk som finns kvar och det har lagts ner mycket arbete på att försöka bevara deras egenart. Metoderna som experterna använder måste utvecklas och ge kunskap, utan att orsaka skador på de viktiga byggnaderna. Exempel på metoder kan till exempel vara värmeskanning och myonbaserad röntgen (myoner är elementarpartiklar som liknar elektroner, men har mycket större massa). Detta används som en del av det lokala egyptiska initiativet Scanpyramids, som ger oss en unik inblick i det förflutna.

”Scanpyramids är ett internationellt forskningsprojekt som lanserades av institutet HIP (Heritage Preservation Innovation) vid Kairouniversitetet, tillsammans med det egyptiska ministeriet för fornminnen”, säger vd:n och grundaren Mehdi Tayoubi. ”Vårt mål är att samla de bästa forskargrupperna i världen och använda ickedestruktiva metoder för att ‘se’ genom stenarna istället för att flytta dem.”

Forskarna försöker använda myonerna, vars densitet är perfekt för att ”se” genom täta objekt, för att rekonstruera detaljerade bilder av strukturen inuti pyramiderna.

”Vi använder tre olika tekniker av myonradiografi”,

”Den stora pyramiden och dess magnifika grannar är en av mänsklighetens största bedrifter.”

berättar Tayoubi. ”Vi använder även laserskanning och fotogrammetritekniker för att få en så exakt 3D-modell som möjligt av både Giza och Dashour.”

Projekt Scanpyramids är bara ett av många initiativ som har inletts för att bättre förstå den interna strukturen av den stora pyramiden och för att kartlägga möjliga dolda hålrum eller strukturer med hjälp av icke-invasiva metoder. Detta tvärvetenskapliga angreppssätt är det senaste inom den nya skanningstekniken och har tagits från laboratoriet till fältet nästan direkt. Tayoubi och hans team är redan på plats för att studera den stora pyramiden i Giza, och han ser fram emot att utbyta data med experter inom olika fält, från antik arkitektur till partikelfysik.

”Vi vet att vi inte är de första som testar, men med Scanpyramids kan vi bidra till ökad kunskap om pyramiderna på ett ödmjukt sätt”, säger Tayoubi om balansen mellan ökad kunskap och att bana väg för skanningsteknik inom modern arkeologi. ”Vi vet inte om vi kommer hitta något, men vi är motiverade tack vare vår passion och våra barndomsdrömmar. När vi använder dessa metoder ser vi inte bara pyramiderna med nya ögon, vi får också ett nytt perspektiv på tekniken tack vare det magiska, egyptiska kulturarvet.”

Pyramiden består mestadels av kompakt sten och inte det intrikata nätverk av kammare som filmskapare förlett oss att tro. Den innehåller inte många kammare byggda speciellt för faraon och hans drottning. De enda kända håligheterna är originalnedgången, utgången, det stora galleriet, en mystisk grotta, en lika mystisk kammare under jord samt de två huvudkamrarna. Kungakammaren och drottningkammaren ligger ovanpå varandra. Det är intressant att många historiker tror att drottningkammaren aldrig var avsedd för eller använd av en drottning. Den symboliserade bara faraons rätt att ha en drottning både i livet och i döden.

Så vad finns i pyramiden? En grav byggd för en kung svämmar väl över av rikedomar som skulle följa med honom till livet efter detta? Tyvärr är det inte så glamoröst. På 800-talet, långt efter att det forna Egypten dött ut, var det en ung kalif vid namn Abdullah Al Mamun som törstade efter kunskap om världen. Han identifierade länder utanför sitt rike, och trodde att han skulle hitta början av sitt öde i Kungakammaren i den stora pyramiden i Giza. Han och hans män öppnade graven och gick in. Då var kammaren och kistan tom. Det var tydligt att tjuvar hade forslat bort rikedomarna som en gång tillhörde den stora faraon – och dessutom tagit hans kvarlevor.

Detta är ett mysterium som fortfarande är olöst, och som sedan har blivit större med fler frågor och teorier. Varför skulle någon ta resterna av en död kung? Varför finns det ingen hänvisning till Cheop någonstans i graven? Var den stora pyramiden någonsin hans? Sådana spekulationer har gett upphov till många teorier om var Cheop egentligen finns, som till exempel möjligheten att han fördes bort av sina egna präster för att skydda honom mot gravrövare och plundrare. Det fanns också en dödskult som blomstrade i hans namn i den 24:e dynastin. En sådan teori tyder på att det finns en annan helig plats som är orörd i dag, men det är bara en teori, eftersom vi inte har bevis som varken stöder eller avfärdar det. En annan populär teori är att Cheops kvarlevor faktiskt fortfarande är placerade inuti den stora pyramiden, väl gömd i ett hemligt fack som ingen ännu har hittat. Det är en av många möjligheter som Mehdi Tayoubi och hans team i Scanpyramids hoppas kunna undersöka, menmed hjälp av andra.

”Vi är tyvärr inte arkeologer”, säger Tayoubi. ”Vår vetenskapliga metod kommer skanna pyramiderna i bred