Mar­ku­s­kyr­kan

Var­för in­ne­hål­ler den mest sä­ge­nom­spun­na och be­röm­da kyr­kan i Venedig så många skat­ter?

Historiska byggnadsverk - Reseguide - - Sidan 1 -

Mar­ku­s­kyr­kan i Venedig är verkligen nå­got av ett blick­fång. Bland­ning­en av by­san­tisk, väst­go­tisk och till och med isla­misk stil vitt­nar om det väl­stånd och den makt som me­del­tids­re­pu­bli­ken Venedig re­pre­sen­te­ra­de i nord­öst­ra Ita­li­en. Ve­ne­ti­a­ner­na var kän­da för si­na vå­ga­de även­tyr i me­del­havs­om­rå­det, in­te ba­ra som han­dels­re­pu­blik, ut­an också som er­öv­ra­re.

År 828 stal två re­la­tivt skru­pel­lö­sa ve­ne­ti­ans­ka han­dels­män vad de trod­de var res­ter­na av evan­ge­lis­ten Mar­kus från Alex­an­dria i Egyp­ten. De de­kla­re­ra­de att Mar­kus var de­ras hemstads skydds­äng­el och bygg­de en kyr­ka där hans läm­ning­ar kun­de för­va­ras. De bryd­de sig in­te om att döl­ja var läm­ning­ar­na kom ifrån, det finns till och med en mo­sa­ik som skry­ter om stöl­den. Mo­sa­i­ken vi­sar hur de två ve­ne­ti­a­ner­na göm­de den stul­na hel­ge­do­men i tun­nor med griskött, kött som det var för­bju­det för de mus­lims­ka egyp­ti­er­na att rö­ra vid, och tul­lar­na kun­de där­för in­te in­spek­te­ra de­ras last sär­skilt nog­grannt.

Den ur­sprung­li­ga kyr­kan ska­da­des i en brand 976, men den re­stau­re­ra­des och blev där­ef­ter åter­upp­byggd en el­ler fle­ra gånger innan 1094. Kyr­kan bygg­des då runt den im­po­ne­ran­de ku­po­len som står mitt i kyr­kan än i dag. När Venedig ha­de sin stor­hets­tid mellan 1000- och 1300-ta­len stöd­de sta­den den eu­ro­pe­is­ka ma­ri­nen i kors­tå­gen. De led­de fak­tiskt det fjär­de kors­tå­get mot Kon­stan­ti­no­pel (nu­va­ran­de Istan­bul i Tur­ki­et). Då var Kon­stan­ti­no­pel den grekisk-or­to­doxa krist­na hu­vud­sta­den för det by­san­tis­ka ri­ket. Ve­ne­ti­a­ner­na ut­nytt­ja­de chan­sen att plund­ra sta­den på dess många re­li­giö­sa re­li­ker, guld och al­tar­kal­ker för att för­skö­na sin egen basilika. De stal till och med mo­sa­ik, ko­lon­ner och sni­de­ri­er från oli­ka kyr­kor och bö­ne­hus över hela Mel­la­nöstern för att öka sin egen ri­ke­dom hem­ma i Venedig.

In­te allt som har hit­tat in i ba­si­li­kan är ta­get med våld. Det var näm­li­gen också tra­di­tion för ve­ne­ti­ans­ka han­dels­män att ta med sig gå­vor till­ba­ka från si­na re­sor. På så vis blev Mar­ku­s­kyr­kan, som kal­la­des ”Chi­e­sa d’oro” (”Kyr­kan av guld”) på 1100-ta­let, en av de all­ra vack­ras­te kyr­kor­na – in­te ba­ra i Ita­li­en ut­an i hela Eu­ro­pa.

Det be­ving­a­de le­jo­net med en öp­pen bok är själ­va sym­bo­len för Venedig och S:t Mar­kus. Sankt Mar­kus häs­tar Det här är re­pro­duk­tio­ner av brons­häs­tar­na som stals från Kon­stan­ti­no­pel 1204. Ori­gi­na­len kan be­skå­das i kyr­komu­se­et. Be­kän­nel­sen Mo­sa­i­ken från 1600-ta­let som finns över den syd­li­gas­te dör­ren vi­sar stöl­den av S:t Mar­kus läm­ning­ar från Alex­an­dria i Egyp­ten. Kun­gö­rel­se­ste­nen (syns in­te på bil­den) Vik­ti­ga kun­gö­ran­den an­non­se­ra­des från den rö­da Pi­et­ra del Ban­do, el­ler ”kun­gö­rel­se­ste­nen”, som stals från Sy­ri­en un­der kors­tå­gen. Det be­ving­a­de le­jo­net

Falsk ku­pol På 1200-ta­let blev de ur­sprung­li­ga ku­po­ler­na för­sto­ra­de med trä­kon­struk­tio­ner och täck­ta med bly för att mat­cha pa­lat­set in­till. Al­tar­tav­lan Den vack­ra al­tar­tav­lan, Pa­la d’oro, el­ler ”Den gyl­le­ne pa­let­ten”, köp­tes från Kon­stan­ti­no­pel 1102 och är allt­så in­te stu­len. Mo­sa­ik I kyr­kan finns 8 000 m2 mo­sa­ik, det mesta i guld. Det är mer än till­räck­ligt för att täc­ka en hel fot­bolls­plan. Ko­lon­ner I kyr­kan finns fler än 500 ko­lon­ner – många av dem är stul­na från det by­san­tis­ka ri­ket. De är da­te­ra­de till tiden mellan 500- och 1000-ta­let. Sy­ris­ka ko­lon­ner Två by­san­tins­ka ko­lon­ner som stals från Sy­ri­en un­der kors­tå­gen. De är da­te­ra­de till­ba­ka till 400- el­ler 500-ta­let. HÖ­GER Ut­sik­ten från S:t Mar­kus klock­torn. Do­gens platt­form Till väns­ter om al­ta­ret finns en platt­form där Venedigs över­hu­vud, do­gen, fram­träd­de ef­ter att han ha­de bli­vit vald.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.