ETT OLÄGLIGT INTÅG PÅ BALKAN

Hitlers krig (Sweden) - - Andra Världskriget -

Mus­soli­nis missö­den i Gre­kland fram­skyn­da­de Tysklands intåg på Balkan, för­se­na­de Hitlers of­fen­siv mot Sov­je­tu­ni­o­nen och gjor­de att re­sur­ser­na

för res­ten av and­ra världs­kri­get blev knapp­hän­di­ga.

Tatt hans styrkor i Afri­ka in­te ha­de g jort sär­skilt bra ifrån sig lev­de Be­ni­to Mus­soli­nis dröm om ett nytt ro­merskt im­pe­ri­um vi­da­re. 28 ok­to­ber 1940 lät Il Du­ce den ita­li­ens­ka ar­mén an­gri­pa Gre­kland från grann­lan­det Al­ba­ni­en, som er­öv­rats vå­ren 1939. Ut­an att vän­ta på att ett ul­ti­ma­tum om kapitulation skul­le lö­pa ut, lät han 162 000 ita­li­ens­ka soldater väl­la in över grän­sen.

Mus­soli­ni var smärt­samt med­ve­ten om att han höll på att bli ax­el­mak­ter­nas lil­le­bror. När Hitlers tys­ka ar­mé avan­ce­ra­de från se­ger till se­ger be­stäm­de han sig för att im­po­ne­ra på sin na­zis­tis­ke bunds­för­vant med en snabb, av­gö­ran­de tri­umf i Gre­kland. På in­va­sions­da­gens mor­gon pro­kla­me­ra­de Mus­soli­ni till Hit­ler när han an­län­de till tåg­sta­tio­nen i Flo­rens: ”Fü­h­rer, vi är på marsch!”.

Den ita­li­ens­ka dik­ta­torn lyc­ka­des gö­ra intryck på Hit­ler; dock in­te på det sätt som han ha­de tänkt. Me­dan den ber­gi­ga ter­räng­en i nor­ra Gre­kland med snö och is hind­ra­de fram­far­ten och g jor­de vägar­na näs­tan omöj­li­ga att fär­das på bör­ja­de den väl­or­ga­ni­se­ra­de och välträ­na­de gre­kis­ka ar­mén, un­der led­ning av ge­ne­ral Alex­an­d­ros Pa­pa­gos, vål­la italienarna enor­ma för­lus­ter.

Den gre­kis­ka ar­mén be­stod en­dast av

150 000 man, men grekerna tog initiativet från inkräktarna och in­led­de snart en mo­tof­fen­siv. Grekerna var duk­ti­ga på bergs­krig­fö­ring, och i bör­jan av no­vem­ber lyc­ka­des en elitstyrka med Ev­zo­nes-trup­per fånga in och tillin­tet­gö­ra en hel ita­li­ensk di­vi­sion i Pin­dus­ber­gen och dö­da­de el­ler till­fång­a­tog mer än 13 000 soldater. Den 23 no­vem­ber ha­de de ita­li­ens­ka styr­kor­na helt dri­vits ut från gre­kiskt ter­ri­to­ri­um.

För Mus­soli­ni för­vand­la­des den för­vän­ta­de se­ger­mar­schen snabbt till en pin­sam kamp för att räd­da den ita­li­ens­ka äran. Grekerna kor­sa­de den al­bans­ka grän­sen och tog 2 000 krigs­fång­ar i sta­den Korça i slu­tet av no­vem­ber. Sex vec­kor se­na­re ha­de de oc­ku­pe­rat minst 25 pro­cent av Al­ba­ni­en med en­dast be­grän­sat luft- och flottstöd från si­na brit­tis­ka al­li­e­ra­de. När italienarna ha­de hun­nit om­grup­pe­ra och slog till igen i bör­jan av mars slu­ta­de den för­ny­a­de of­fen­si­ven än en gång med ka­ta­strof. Ita­li­en för­lo­ra­de över 12 000 soldater.

Hit­ler blan­dar sig i

Me­dan italienarna fick stryk i Gre­kland väx­te Hitlers ir­ri­ta­tion över initiativet. Hitlers Ope­ra­tion Barbarossa, den ko­los­sa­la na­zis­tis­ka in­va­sio­nen av Sov­je­tu­ni­o­nen, var pla­ne­rad för vå­ren 1941, och Hit­ler ha­de räk­nat med en lugn front på Balkan. I mars sam­ma år bör­ja­de na­zis­ter­nas in­fly­tan­de re­dan få de öns­ka­de re­sul­ta­ten då sa­tel­lit­län­der, in­klu­si­ve Ru­mä­ni­en, Ung­ern och Bul­ga­ri­en ha­de an­slu­tit sig an­ting­en mot­vil­ligt

”DEN GRE­KIS­KA AR­MÉN BE­STOD EN­DAST AV 150 000 MAN, MEN GREKERNA TOG INITIATIVET FRÅN INKRÄKTARNA OCH IN­LED­DE SNART EN MO­TOF­FEN­SIV.”

el­ler en­tu­si­as­tiskt till ax­el­mak­ter­na. Mus­soli­nis obe­tänk­sam­ma in­va­sion av Gre­kland kom­pli­ce­ra­de i slutän­dan Hitlers sto­ra stra­te­gi, och ef­ter ba­ra en vec­ka med ita­li­enskt fi­asko för­be­red­de tys­kar­na för ett stör­re krig som även in­klu­de­ra­de att und­sät­ta italienarna med en in­va­sion av Gre­kland om det skul­le bli ab­so­lut nöd­vän­digt.

Sam­ti­digt var Ju­go­sla­vi­en upp­stud­sigt, till skill­nad från and­ra Bal­kan­sta­ter som re­dan mu­tats in av na­zis­ter­na. En för­myn­dar­re­ge­ring un­der prins Paul, som var re­gent åt den

17-åri­ge kung Pe­ter II, stör­ta­des i en stats­kupp.

Den nya jugoslaviska re­ge­ring­en väg­ra­de se­dan bö­ja sig för den tys­ka över­hög­he­ten, och en upp­rörd Hit­ler lo­va­de att kros­sa allt mot­stånd samt be­ord­ra­de mi­li­tä­ren att age­ra med ”sko­nings­lös hård­het” för att för­stö­ra Ju­go­sla­vi­en ”mi­li­tärt och som na­tion”.

Snabba re­pres­sa­li­er i Ju­go­sla­vi­en

På Palm­sön­da­gen den 6 april 1941 drab­ba­des den jugoslaviska hu­vud­sta­den Bel­grad av na­zis­ter­nas ra­san­de hämndak­tion. Tys­ka bomb­plan för­stör­de sta­den. Man ut­för­de hund­ra­tals rä­der un­der de kom­man­de tre da­gar­na som re­sul­te­ra­de i 17 000 ci­vi­la döds­of­fer. De jugoslaviska väp­na­de styr­kor­na var helt oför­be­red­da. Näs­tan al­la flyg­vap­nets 600 plan för­stör­des på mar­ken, me­dan ar­mén, med en mil­jon uni­for­me­ra­de soldater, var då­ligt ledd och er­bjöd en­dast svagt mot­stånd. En kombinerad styr­ka med tys­ka, ita­li­ens­ka, rumänska och ung­ers­ka soldater rullade snabbt fram över den jugoslaviska lands­byg­den och avan­ce­ra­de upp till 7 mil på ba­ra 24 tim­mar. Sex da­gar ef­ter att in­va­sio­nen in­letts in­togs Bel­grad av en en­da SS-grupp un­der den 26-åri­ge kap­ten Fritz Kling­en­berg, som våg­hal­sigt kri­ga­de och bluf­fa­de sig in i sta­dens cent­rum och his­sa­de den na­zis­tis­ka flag­gan. Den 18 april ha­de det or­ga­ni­se­ra­de mot­stån­det i Ju­go­sla­vi­en upp­hört och den nya re­ge­ring­en gått i ex­il i Storbritannien. 12-da­gars­kam­pan­jen av­slu­ta­des med fär­re än 600 stu­pa­de el­ler så­ra­de soldater för ax­el­mak­ter­na me­dan över 250 000 jugoslaviska krigs­fång­ar togs.

Hjälte­mo­digt gre­kiskt för­svar

Ope­ra­tion Ma­ri­ta, den tys­ka in­va­sio­nen av Gre­kland, sam­man­föll med at­tac­ken mot Ju­go­sla­vi­en. 6 april rullade 24 in­fan­te­ri- och pan­sar­di­vi­sio­ner över den gre­kis­ka grän­sen från Bul­ga­ri­en, me­dan tys­ka bomb­plan at­tac­ke­ra­de hamn­sta­den Pi­reus i ut­kan­ten av hu­vud­sta­den Aten. Det brit­tis­ka last­far­ty­get SS Clan Fra­ser bom­ba­des, och las­ten på

250 ton spräng­äm­nen de­to­ne­ra­de, var­vid 11 and­ra mind­re bå­tar i ham­nen sjönk och ham­nan­lägg­ning­en för­stör­des.

De gre­kis­ka trup­per­na var op­ti­mis­tis­ka ef­ter si­na nyvun­na seg­rar mot italienarna och in­tog nu be­fäst­ning­ar­na vid Me­tax­as­lin­jen i norr, där de be­käm­pa­de tys­kar­na med stor be­slut­sam­het. De ihär­di­ga för­svars­styr­kor­na på for­ten Is­ti­bey och Kel­ka­gia, två av 21 fort längs Me­tax­as­lin­jen, in­togs först ef­ter att fi­en­den slä­pat dit tunga ka­no­ner och in­fan­te­ri­grup­per med eld­kas­ta­re. Tys­ka trup­per som för­sök­te kor­sa flo­den Nestos i nord­öst, nöt­tes ner sys­te­ma­tiskt och för­lo­ra­de fler än 700 man som dö­da­des el­ler så­ra­des un­der 72 tim­mar med hård strid. I det svår­ge­nom­träng­li­ga Ru­pel­pas­set, en brant dal ge­nom vil­ken flo­den Stry­mon rin­ner mot Ege­is­ka ha­vet, för­lo­ra­de ett tyskt re­ge­men­te 25 pro­cent av si­na soldater.

Den tys­ka 2:a Pan­sar­di­vi­sio­nen avan­ce­ra­de väs­terut ge­nom Ju­go­sla­vi­en mot lät­ta­re mot­stånd, och in­tog 8 april Thes­sa­lo­niki, lan­dets näst störs­ta stad, där de avskar

70 000 gre­kis­ka soldater, tving­a­de dem att ka­pi­tu­le­ra och där­med snabbt lös­te frå­gan om kon­trol­len över öst­ra Gre­kland.

”EN KOMBINERAD STYR­KA

MED TYS­KA, ITA­LI­ENS­KA, RUMÄNSKA OCH UNG­ERS­KA TRUP­PER RULLADE SNABBT

FRAM ÖVER DEN JUGOSLAVISKA LANDS­BYG­DEN OCH AVAN­CE­RA­DE UPP TILL 70 KILO­ME­TER PÅ BA­RA 24 TIM­MAR.”

Storbritannien och sam­väl­det

Ef­ter ett stra­te­giskt be­slut att för­sva­ga de al­li­e­ra­des styrkor i Nord­af­ri­ka bör­ja­de en ex­pe­di­tions­styr­ka på 57 000 soldater från Storbritannien och Sam­väl­det land­sti­ga i Gre­kland den 7 mars. Un­der led­ning av ge­ne­rallöjt­nant Hen­ry Mait­land Wil­son skic­ka­des de ny­an­län­da till po­si­tio­ner vid Ali­ak­mon­lin­jen i nor­ra Gre­kland, men in­om någ­ra vec­kor blev det tyd­ligt att tys­kar­na rör­de sig mot Mo­nastir­pas­set, och skul­le kun­na flan­ke­ra de­ras po­si­tio­ner. Ef­ter tre da­gars hår­da stri­der – där Royal Hor­se

Ar­til­le­ry mar­ke­ra­de sig – för­sva­ra­de brit­tis­ka, au­stra­li­en­sis­ka och ny­a­zee­länds­ka trup­per Mo­nastir­pas­set mot upp­re­pa­de tys­ka angrepp.

Si­tu­a­tio­nen var fort­fa­ran­de osä­ker och sam­väl­de­strup­per­na drog sig till­ba­ka till nya po­si­tio­ner runt ber­get Olym­pen om­kring

4,4 mil från Aten, där de höll ut fram till 18 april, då tys­ka styrkor avan­ce­ra­de runt bå­da flan­ker­na. Wil­son blev tvung­en att ge or­der om en ny re­trätt, den­na gång­en över ber­gen till hu­vud­sta­den.

Den 20 april avskars de gre­kis­ka styr­kor­na un­der re­trätt från Al­ba­ni­en och ka­pi­tu­le­ra­de. När mot­stån­det smu­la­des sön­der ge­nom­för­de de brit­tis­ka och sam­väl­desstyr­kor­na en eva­ku­e­ring av 51 000 soldater. Un­der stri­der­na ha­de grekerna för­lo­rat 70 000 man, me­dan brit­ter­na ha­de 900 stu­pa­de och 1 200 så­ra­de. Tys­kar­na ha­de ba­ra för­lo­rat 4 500.

Hit­ler ha­de emel­ler­tid ock­så för­lo­rat dyr­bar tid. Sov­je­tu­ni­o­nens in­va­sion för­se­na­des åt­minsto­ne fem vec­kor och in­led­des in­te för­rän 22 ju­ni 1941. Dess­utom blev tu­sen­tals tys­ka soldater tvung­na att stan­na kvar på Balkan och ut­käm­pa ett krig som var omöj­ligt att vin­na mot stånd­ak­ti­ga par­ti­sa­ner.

Ope­ra­tion Mer­cu­ry

Den sis­ta kom­po­nen­ten i den full­stän­di­ga na­zis­tis­ka do­mi­nan­sen på Balkan och Gre­kland var er­öv­ring­en av Kre­ta, en stor ö i öst­ra Me­del­ha­vet, 1,6 mil sö­der om det gre­kis­ka fast­lan­det. 20 maj 1941 in­led­de tys­kar­na Ope­ra­tion Mer­cu­ry, en luft­bu­ren in­va­sion av ön. Tys­ka fall­skärms­jä­ga­re i glid­flyg­plan el­ler fall­skärm släpp­tes ut från Jun­kers Ju-52 trans­port­plan.

Sam­väl­des­sol­da­ter sköt ner 220 av de

500 Ju-52:or­na som del­tog i ope­ra­tio­nen och stri­der­na ra­sa­de över de nor­ra och väst­ra de­lar­na av ön. Trots att mer än 4 000 tys­kar dö­da­des el­ler så­ra­des fick in­va­sions­styr­kan slut­li­gen kon­troll över vi­ta­la flyg­fält och häm­ta­de in för­stärk­ning­ar.

1 ju­ni tog mot­stånds­kam­pen slut. Mer än 18 000 sam­väl­des­sol­da­ter ha­de eva­ku­e­rats, me­dan 1 700 dö­da­des och 12 000 till­fång­a­togs. Luftan­grep­pet på Kre­ta blev dock en pyrr­hus­se­ger för tys­kar­na. Na­zis­ter­na ge­nom­för­de inga fler luft­bur­na ope­ra­tio­ner i så stor ska­la. Un­der res­ten av kri­get stred de tys­ka fall­skärms­jä­gar­na som eli­tin­fan­te­ri. De ner­skjut­na trans­port­flyg­pla­nen läm­na­de ett tom­rum ef­ter sig un­der ef­ter­föl­jan­de för­sök att fyl­la på för­rå­den på öst­fron­ten, vil­ket yt­ter­li­ga­re för­stärk­te miss­lyc­kan­det runt den dyst­ra och möj­li­gen onö­di­ga se­gern på Balkan.

Tröt­ta och dam­mi­ga, men seg­ran­de, tys­ka trup­per och pan­sar­for­don i den gre­kis­ka hu­vud­sta­den Aten i maj 1941.

Gre­kis­ka soldater för­be­re­der sig för att at­tac­ke­ra un­der vå­rens of­fen­siv mot de ita­li­ens­ka in­va­sions­styr­kor­na 1941.

Mus­soli­ni räk­na­de med en snabb se­ger i Gre­kland men blev för­öd­mju­kad ef­ter att Tyskland tving­a­des in­gri­pa.

Ne­dan: Tys­ka soldater his­sar den na­zis­tis­ka flag­gan över Akro­po­lis 1941. Oc­ku­pa­tio­nen av Aten va­ra­de fram till ok­to­ber 1944.

Tys­ka trup­per från den 11: e Pan­zer av­del­ning­en pa­u­sar för en fo­to­graf sam­ti­digt som de när­mar sig grän­sen från Bul­ga­ri­en till Ju­go­sla­vi­en.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.