FRAM­RYCK­NING­EN AVTAR OPE­RA­TION TYFON

Hitlers krig (Sweden) - - Andra Världskriget -

Den förs­ta fa­sen av Barbarossa var över och Hit­ler och hans generaler var tvung­na att väl­ja väg. Det fanns tre möj­li­ga väg­val: fort­sät­ta mot Moskva, gå norrut för att er­öv­ra kom­mu­nis­mens fö­del­se­plats, Le­ning­rad, el­ler vän­da sö­derut mot Sov­je­tu­ni­o­nens korn­bod, Ukrai­na. Hit­ler, som ig­no­re­ra­de si­na generaler i pro­ces­sen, val­de det sis­ta al­ter­na­ti­vet. Han an­såg att ol­je­fäl­ten vid Ba­ku och det sov­je­tis­ka in­du­stri­na­vet i Khar­kov skul­le pri­o­ri­te­ras. Det­ta skul­le för­sva­ga an­grep­pet på Moskva, men Fü­h­rern, som fort­fa­ran­de var helt över­ty­gad om sin be­gåv­ning som krigs­her­re, trod­de att han viss­te bäst. Oe­nig­he­ter­na va­ra­de un­der stör­re de­len av au­gusti, och man för­lo­ra­de vär­de­full tid då man kun­nat äg­na sig åt att kros­sa rys­sar­na. Det­ta upp­skov var pre­cis vad Rö­da ar­mén be­höv­de. I mit­ten av au­gusti skic­ka­des 200 nya di­vi­sio­ner väs­terut och även om tys­kar­na fort­sat­te att över­lis­ta rys­sar­na kun­de de in­te över­träf­fa dem i an­tal. Trots för­de­len av fler soldater blev det kom­man­de sla­get vid Ki­ev det störs­ta ne­der­la­get som Rö­da ar­mén nå­gon­sin upp­levt, och när tys­kar­na tog Uman-fic­kan, blev det in­te hel­ler bätt­re norrut. Den sym­bo­liskt vik­ti­ga sta­den Le­ning­rad ha­de be­läg­rats se­dan mit­ten av sep­tem­ber och 300 ci­vi­la dog var­je dag i den ti­di­ga­re rys­ka hu­vud­sta­den, där sväl­ten ha­de fått be­folk­ning­en att äta kat­ter, hun­dar och fåg­lar. Det rap­por­te­ra­des även om kan­ni­ba­lism.

Ef­ter fram­gång­ar­na i bå­de norr och sö­der var det dags för Ost­he­er att sät­ta in nå­da­stö­ten: Moskva. An­fal­let på­bör­ja­des i ok­to­ber då Vjaz­ma, en stad 20 mil sö­der om Moskva, in­togs. Se­g­rar­na kom på lö­pan­de band när Kali­nin och Br­jansk föll. Moskva när­ma­de sig.

I sta­den råd­de pa­nik. Två mil­jo­ner män­ni­skor flyd­de hu­vud­sta­den och sov­jetre­ge­ring­en ha­de flyt­tats till Ku­j­by­sjev (nu Sa­ma­ra) 80 mil ös­terut. En man som in­te dar­ra­de på ma­schet­ten var Ge­or­gij Zju­kov. Nu när kej­sar­dö­met Ja­pan in­te läng­re ut­gjor­de nå­got hot mot Sov­je­tu­ni­o­nen – del­vis tack va­re hans se­ger vid Chal­chin Gol 1939 – mo­bi­li­se­ra­de han 900 000 re­kry­ter från de öst­ra mi­li­tä­ra di­strik­ten för att be­käm­pa tys­kar­na i väst.

Ost­he­er var ba­ra 6,5 mil från

Moskvas por­tar och kun­de se lju­set från luft­värn­s­eld över sta­den, men de kun­de in­te fort­sät­ta läng­re.

Den sov­je­tis­ka stra­te­gin var nu att at­tac­ke­ra de ut­mat­ta­de och ut­va­ka­de tys­kar­na så myc­ket som möj­ligt, med hjälp av de färs­ka trup­per­na, och med då­ligt vä­der som gav Rö­da ar­mén gott om tid att om­grup­pe­ra och kon­so­li­de­ra si­na po­si­tio­ner. Så här långt från Ber­lin bör­ja­de den tys­ka un­der­rät­tel­se­verk­sam­he­ten svik­ta.

Hög­kom­man­dot un­derskat­ta­de kraf­tigt mäng­den trup­per som Sov­je­tu­ni­o­nen ha­de till sitt för­fo­gan­de och de­ras upp­skatt­ning att Rö­da ar­mén ha­de 50 re­serv­di­vi­sio­ner var in­te i när­he­ten av san­ning­en. I mit­ten av no­vem­ber ha­de Raspu­tit­san, de höst­regn som gi­vit men­fö­re, upp­hört och ler­väl­ling­en ha­de fru­sit till.

Den stor­ska­li­ga of­fen­si­ven kun­de åter­upp­tas. Tys­kar­na var nu i Moskvas för­or­ter och kun­de se Kreml. Kam­per­na var sten­hår­da när Rö­da ar­mén slogs på liv och död för att räd­da sin hu­vud­stad. Nå­got dras­tiskt mås­te in­träf­fa, och det gjor­de det, när den kal­las­te vin­tern på 140 år slog klor­na i Sov­je­tu­ni­o­nen.

”I MI­LI­TÄRT HÄNSEENDE ÄR DET UTE MED SOVJETRYSSLAND. DEN BRIT­TIS­KA DRÖMMEN OM ETT TVÅFRONTSKRIG ÄR DÖD.” SEPP DI­ETRICH, BE­FÄL­HA­VA­RE FÖR 1. SS PANZERKORPS, 9 OK­TO­BER 1941

Hu­vud­va­pen Den förs­ta ver­sio­nen av den me­del­tunga strids­vag­nen T-34 ha­de en 76.2 mm ka­non. Se­na­re mo­del­ler upp­gra­de­ra­des med en 85 mm ka­non. Lu­tan­de pan­sar Det lu­tan­de pan­sa­ret på T-34 öka­de strids­vag­nens de­fen­si­va egen­ska­per ut­an att man be­höv­de...

Trångt in­u­ti T-34:ans in­si­da var in­te er­go­no­miskt ide­a­lisk. Be­sätt­ning­en mås­te ar­be­ta i trånga ut­rym­men un­der lång tid. Upp­häng­ning Ame­ri­ka­nen Wal­ter Christie upp­fann upp­häng­nings­sy­ste­met som an­vän­des på T-34:an, och som var van­ligt på sov­je­tis­ka...

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.