HITLERS STÖRSTA STRATEGISKA MISSTAG

Så orkestrerade Hitler sitt eget nederlag, från stränderna i Dunkerque till Sovjetunionens frusna fält.

Ijuni 1940 kulminerade Tredje rikets mak t. Den t yska armén hade erövrat Tjeckoslovakien, Polen, Norge, Danmark, Nederländerna och Frankrike. Tillsammans med sin fascistiske allierade Mussolini kontrollerade Hitler större delen av Europa. Inom sju år ef ter at t han tog mak ten i Tyskland och mindre än et t år ef ter at t andra världskriget hade brutit ut, tornade Hitler upp sig över Europa som en koloss. Men de snabba och storskaliga tidiga t yska framgångarna ledde till et t överdrivet själv för troende och hybris hos Führern.

Hitler trodde at t han inte kunde misslyckas, men han hade fel. Hitlers enda militära er farenhet var som vicekorporal i första världskrigets sk y t tegravar, då han var budbärare mellan högk var teret och fronten. Han hade ingen er farenhet som befäl, men det hindrade honom inte från at t utse sig själv till Tysklands främste soldat när kriget bröt ut 1939. Hitler var en glad amatör när det gällde krig. Han granskade order, från högkommando ner till regimentsnivå, och ändrade of ta instruk tionerna trots at t de of ficerare som givet dem protesterade. Hans inter ventioner g jorde knappast någon skillnad under blix tkriget i Östeuropa och slaget om Frankrike, men när t yska at tacker började misslyckas störde Hitler bara ännu mer. Om hans generaler vågade motsätta sig honom för of ta ersat te han dem. Hade Hitler lyssnat på sina mer er farna befälhavare kunde han ha undvikit tre vik tiga strategiska fel. Det var Hitlers misstag som g jorde det möjlig t för Storbritannien at t for tsät ta kämpa, drog in USA i kriget i för tid och berövade miljontals människor livet i en orealistisk invasion av Sovjetunionen. Om Führern hade undvikit dessa misstag hade hans liv kanske inte slutat i en bunker i Berlin med riket i ruiner omkring honom.