”JAG HAR ÄRLIGT TALAT INTE KOLL PÅ HUR MÅNGA KRONOR JAG SATSAT PÅ KLUBBEN”
Iår är det 33 år sedan Percy Nilsson tog över Malmö IF och vände upp och ner på hela hockey-Sverige. En klubb i ekonomisk kris, som efter flera års maktkamp till slut tog in Nilsson som ordförande 1986. Laget låg i division 2, men tog sig under säsongen upp en division.
– Den stora utmaningen var att visa att man kunde driva en förening som ett företag. Men ekonomin var väldigt dålig, vi låg mycket, mycket back och fick dra i alla lådor och skåp. Men vi fixade det, snabbt som ögat. När vi väl fick fart blev det bra.
Malmö satsade, eller försökte satsa, men det var först två år senare som det small till. Och då small det till rejält. Pekka Lindmark, världens bäste målvakt när Tre Kronor sensationellt vann VM-guld 1987, lämnade Färjestad för att gå till division 1-laget Malmö.
– Det svåraste var att hålla det hemligt efter att Pekka skrivit på. Han skulle ju spela SM-slutspel och sånt innan. Vi åkte runt i Sverige och försökte värva spelare, men kunde ju bara säga att vi hade världens grej på gång. Det tog ett par månader innan vi kunde gå ut med det officiellt.
”Har fått väldigt, väldigt mycket”
Framgångarna kom inte direkt, men ändå hyfsat snabbt. Åtta år efter att Percy Nilsson tog över klubben vann man sitt första SMguld. Två år senare, 1994, var det dags igen.
Men det är, 23 år senare, fortfarande Malmös senaste mästartitel. Däremot är Percy Nilsson kvar, numera som hyresvärd, hedersordförande, och sugar daddy.
– Malmö är mina hyresgäster, det viktigaste för mig är att de har det bra och har alla förutsättningar för att spela en bra hockey. Det är klart att när det kniper i kassan är det jag som får sitta emellan.
Tröttnar du aldrig på att ge bort pengar?
– Nä, det är mer hjälp. Det är inte så att jag springer och strör pengar omkring mig. Men det är klart att jag måste ställa upp. Och ibland när det fattas får jag hjäpa till, haha. Men då ber jag om att få tillbaka dem igen. Så det är inte som förr, då jag la 100 miljoner kronor på hockeyn.
Det måste väl vara mer än 100 miljoner?
– Ja, det är nog mer. Men jag brukar aldrig titta där… Jag har ärligt talat inte koll på hur många kronor jag har satsat på klubben. Det är inget att bry sig om. Och jag har fått väldigt, väldigt mycket från hockeyn. Jag fick ett ansikte i hela Sverige och jag har använt det i mina affärer. Så det har kanske inte kostat mig någonting, jag har kanske tjänat tillbaka pengarna på något annat vis.
”Som ett slarvigare företag”
Malmö Arena och området omkring ute i Hyllie är Percy Nilssons skötebarn. Han tar emot Sportbladet i arenaområdets skybar, med en utsikt som är svåröverträffad i de södra delarna av Sverige. Affärerna går bra, arenahotellet ska byggas ut och konferensdelen ska bli en av Sveriges största. Men det är inte på hyresintäkterna från Malmö Redhawks som han gör miljonvinsterna. – Den är försumbar. Inte extremt låg, men jag betalar fem miljoner i elektricitet bara för att hålla nere kylan på isen, säger han.
Sköts klubbarna bättre eller sämre i dag, jämfört när du tog över Malmö?
– Vi körde rent affärsmässigt, och inte för att jag ska tycka för att jag var jävligt duktig, men många har tagit efter den modellen, Den modellen som jag skapade, alla klubbar jobbar ju på ett affärsmässigt sätt i dag. Klubbarna är inte så mycket
klubbar längre, utan ett affärsmässigt företag, med lite slarvigare ekonomi än i ett vanligt företag.
”Måste bli ett lönetak”
På andra sidan stan håller Malmö FF till, en klubb med Sveriges överlägset bästa ekonomi, och med ett publiksnitt som är tre gånger högre än vad Malmös hockeyklubb mäktar med.
– Vi har haft en period i hockeyn där vi inte var så jävla bra. Och det sitter i. Men denna säsongen tror jag vi kommer öka ytterligare. Jag tror att intresset har ökat, det pratas mycket mycket mer hockey nu än det gjort på länge.
Kan ni lära er av Malmö FF?
– Vi jämför oss inte med fotbollen, de har ju ingen platt boll. Deras rullar mycket lättare.
Har det aldrig varit aktuellt att du ska gå in i Malmö FF också?
– Jag fick en förfrågan när de hade det som svårast. Men jag tyckte inte det var bra att stötta två lag i samma stad. Däremot hjälpte jag Landskrona Bois att gå upp i allsvenskan. Men fotbollen har aldrig attraherat mig på det sättet, även om Malmö är duktiga. Men det trillas och filmas för mycket, det är för mycket sån skit. Det är så löjligt.
Framtiden för svensk hockey?
– Det måste bli ett lönetak. Klubbarna kan inte hålla sin budget. Det var på gång redan på min tid, men eftersom alla klubbarna måste vara överens, och man röstar efter hur man ligger i tabellen, gick det aldrig igenom. I dag är väl Växjö fortfarande emot. Annars vet jag inte vem som skulle säga nej? Men klubbarna kunde kanske ha budgeterat på ett riktigt sätt. Nu gör man en budget, och sen följer man inte den. ”Mm, men tar vi in den här killen tar vi säkert SM-guld”.
Men hur kan man tänka så?
– Det är för mycket sport inom idrotten… Man får inte tänka med hjärtat, man måste tänka med hjärnan.