”JAG VILL SPE­LA FÖR MAL­MÖ”

Dol­di­sens dröm – till­ba­ka till röt­ter­na

Hockeybibeln - - NEWS -

SAN JO­SE. Han är son till en svensk ten­nisstjär­na och har fått sitt namn ef­ter en an­nan. Hört ta­las om Jo­a­kim Ry­an? – En dag vill jag spe­la för Mal­mö, sä­ger den 25-åri­ge NHL-bac­ken.

Ca­ta­ri­na Lin­dqvist, 55, är Sve­ri­ges bäs­ta kvinn­li­ga ten­nisspe­la­re ge­nom al­la ti­der. Hon gick till se­mi­fi­nal i Austra­li­an Open och Wim­ble­don, vann sex tit­lar på WTA-tou­ren, be­seg­ra­de Stef­fi Graf och slog sig in på topp 10.

Ge­nom en an­nan fram­gångs­rik svens­ka, Ca­ri­na Karls­son, lär­de hon kän­na en ame­ri­kansk agent vid namn Bill Ry­an. Han job­ba­de på IMG i de­cen­ni­er och har re­pre­sen­te­rat en rad svens­ka och ut­länds­ka topp­spe­la­re, bland dem världs­et­tor­na Björn Borg, Ro­ger Fe­de­rer, Mats Wi­lan­der och Jev­ge­nij Ka­fel­ni­kov.

Ca­ta­ri­na och Bill blev ett par, gif­te sig ­ef­ter Båstad-vec­kan 1988 och be­stäm­de sig för att bil­da fa­milj. Visst, ett par må­na­der ef­ter sin sista proffsmatch, i US Open 1992, vän­ta­de Ca­ta­ri­na pa­rets förs­ta barn.

Det blev en poj­ke som 25 år se­na­re står i ett om­kläd­nings­rum i San Jo­se bland su­per­stjär­nor som Joe Thorn­ton, Brent Burns, Joe Pa­vel­ski, Lo­gan Coutu­re och Erik Karls­son.

Han he­ter Jo­a­kim Ry­an och fick sitt namn ef­ter en hoc­key­in­tres­se­rad ten­nisstjär­na från Skel­l­ef­teå.

– Pap­pa var ma­na­ger åt Jo­a­kim Ny­ström. De blev bra kom­pi­sar och han gil­lar nam­net. Jag har träf­fat Jo­a­kim och många and­ra ­ten­nisspe­la­re. Jag var gans­ka ung då, men det kom­mer jag ihåg. Det var gans­ka ro­ligt, ­sä­ger Jo­a­kim Ry­an.

Trots att han väx­te upp i Rumson, New ­Jer­sey, och ba­ra har bott i Sve­ri­ge i ett par år ta­lar han i det när­mas­te per­fekt svens­ka med skånsk bryt­ning.

Det har lett till många dråp­li­ga si­tu­a­tio­ner, som när han pre­sen­te­ra­de sig för lag­kam­ra­ter­na Tim Heed och Mar­cus Sö­ren­sen. Svens­kar­na ha­de ing­en aning om att de ha­de en lands­man i Jo­a­kim Ry­an, som har dubb­la pass.

– När jag först träf­fa­de Tim och Mar­cus viss­te de in­te att jag pra­ta­de svens­ka, så de blev li­te för­vå­na­de. Då be­rät­ta­de jag att min mam­ma är från Sve­ri­ge, sä­ger han.

Hur har du lyc­kats un­der­hål­la svens­kan så bra?

– Mam­ma pra­ta­de svens­ka med oss un­der upp­väx­ten. Se­dan, när vi flyt­ta­de till Sve­ri­ge, gick jag och min lil­le­bror i svensk sko­la. Un­der de tre förs­ta må­na­der­na för­stod jag ingen­ting, men se­dan ba­ra kom det. Ja, plöts­ligt kun­de jag även skri­va och lä­sa svens­ka.

”Spe­la­de myc­ket ten­nis’

Fa­mil­jen, som även be­står av sys­ko­nen To­bi­as och Christi­na, bod­de i Höll­vi­ken 2003–2005. Jo­a­kim spe­la­de­då pojklags­hoc­key för Mal­mö och ten­nis för Höll­vi­kens TK, och han var en ta­lang i bå­da spor­ter­na.

2005 vann han SM-guld i dub­bel för tolvå­ring­ar, med Max­i­mi­li­an Brandt, Tum­ba TK, vid sin si­da.

– Jag spe­la­de myc­ket ten­nis när jag var yng­re, spe­ci­ellt när jag bod­de i Sve­ri­ge. Det gick gans­ka bra men när jag var tolv år flyt­ta­de vi till­ba­ka till USA. Där var det in­te li­ka lätt som i Sve­ri­ge, där jag kun­de spe­la så myc­ket jag vil­le. I stäl­let spe­la­de jag is­hoc­key,ame­ri­kansk fot­boll, lacrosse och and­ra spor­ter med mi­na kom­pi­sar. Mam­ma sa att jag mås­te sat­sa li­te mer om jag vil­le spe­la ten­nis, men jag tyck­te bätt­re om hoc­key, att va­ra med i ett lag i stäl­let för att va­ra en­sam ute på ba­nan. Jag tyc­ker om ten­nis väl­digt myc­ket men ha­de mer kul med hoc­keyn och val­de det. Mam­ma sa, typ: ”Gör vad du vill. Jag ­bryr mig in­te. Det är ditt liv.”

Pap­pa Bill, som spe­la­de hoc­key på high

”Mam­ma sa att jag mås­te sat­sa li­te mer om jag vil­le spe­la ten­nis, men jag tyck­te

bätt­re om hoc­key”

school och är ett stort Rang­ers-fan, ha­de inga syn­punk­ter på id­rotts­va­let.

– Han tyck­te om hoc­key och lär­de mig att åka skrid­skor när jag var fy­ra år, typ.

Res­ten är histo­ria...

– Ja, pre­cis. Ha, ha, ha. Det gick bra för mig. Jo­a­kim Ry­an har myc­ket ogjort i NHL men en dag vill han åter­vän­da till Skå­ne för att spe­la hoc­key.

– När kar­riä­ren här är slut skul­le jag de­fi­ni­tivt vil­ja gå till Mal­mö. Jag tyc­ker om sta- den och har fort­fa­ran­de kom­pi­sar där. Mor­mor, min mam­mas sys­ter och bror och mi­na ku­si­ner finns ock­så där, så jag åker dit när jag kan. Se­nast för­ra som­ma­ren var jag där.

NHL-de­but för­ra sä­song­en

Mal­mö Red­hawks har re­dan upp­vak­tat den skrid­sko- och pass­nings­skick­li­ge bac­ken, men Jo­a­kim Ry­an ha­de då spe­lat till sig en plats i AHL-la­get San Jo­se Bar­racu­da och in­såg att re­san till NHL var kor­ta­re från Sharks far­mar­lag.

– Ja, Mal­mö har vi­sat li­te ­in­tres­se. Un­der mitt and­ra år i AHL snac­ka­de de med mi­na agen­ter och frå­ga­de om jag vil­le kom­ma över, men jag vil­le in­te gö­ra det ef­tersom jag trod­de att jag ha­de en bra chans här.

Det ha­de han. San Jo­se Sharks draf­ta­de Jo­a­kim Ry­an 2012, då han spe­la­de för Cor­nell Uni­ver­si­ty, och se­dan 2015 har han ­in­gått i or­ga­ni­sa­tio­nen.

För­ra sä­song­en, ef­ter två år i far­mar­la­get, fick han gö­ra NHL-de­but. Det var den 13 ­ok­to­ber 2017 och Buf­fa­lo Sabres kom till SAP Cen­ter. På läk­ta­ren satt Ca­ta­ri­na Lin­dqvist, som se­dan 2009 dri­ver East Brunswick ­Rac­quet Club i New Jer­sey. Hon var stolt som ­ba­ra en mam­ma kan bli.

– Förs­ta mat­chen var väl­digt spe­ci­ell. Min mam­ma, pap­pa och sys­ter kom och tit­ta­de och det gick bra för mig, be­rät­tar Jo­a­kim

TIM OCH MAR­CUS VISS­TE DE IN­TE ATT JAG PRA­TA­DE SVENS­KA, SÅ DE BLEV LI­TE FÖR­VÅ­NA­DE

Fo­to: STE­FAN HOLM

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.